Aftonbladet – 26 augusti 1874, sida 3

men för mig pu upp i mitt rum och bär upp till mig er kopp te, — starkt men icke grönt — och en halstrad fårkotlett Men säg mig — är ni säker på att sängkläderna äro väl vädrade ? Ja, Gu bevars, för en knapp vecka sedan. (O, mrs Malloney, mrs Malloney hvad skall er biktfar säga om denna lilla nödlögn ?) Oeh lakanen — de äro väl ej fuktiga ? Åh, tycker någon det; ha de icke legat på min bädd en kel månad! Jag gör sk, för då vet jag, att de alltid äro tillreds, och man kan icke veta när främmande kommer. Stackars miss Deborah tyckte visst, att bennves ben ej ville bära henne vid detta meddelande, och med svårighet förmådde hon framstamma: Hvad sade ni? Ej heller kände hon sig fullt tillfreds vid upptäckten, attirländskan icke hade sofvit på, utan öfver de lakan som voroafsedda åthenne; mrs Malloney hade neraligen för sed att ha liggande någonstädes mellan madrassen och filten ett par lakan, för att alltid vara beredd,.en id, hvilken, i fall den allmänt följdes, skulle rädda menskligheten från fuktiga lakan, Sedan miss Burns väl fått alla sina önskningar uppfyllda och mrs Malloney hört henne. vrida nyckeln om i låset, skyndade den senare in till sin unga matmor, böjde sig sakta ned till henne och hviskade hemlighetsfullt: Nnu är hon kommen, mitt sötaste lam. Hvem? Den gamla qvinnan från Skotland! Men jag visste att hennes fula ansigte. bara sknolle skrämma er, och derför har-jag hin drat henne från att komma in, fastän hon blef ilskenuderöfverssom en katt.; Jag har nu fått Henne till sängs och bon skall icke