Aftonbladet – 7 augusti 1874, sida 3

Hurna gick det då till att Mary ändå vann sitt mål? Jo, ungefär genom samma metod som för tolf år sedan — genom att lägga sina armar kring fosterfaderns hals och med kyssar, tårar och många ömma ord bönfalla att han ville tillåta henne för ett så vackert och ädelt ändamål använda den lilla förmögenhet hon egde och den han genom klok hushållning redan nästan fördubb. lat. Hvad gjorde hon med penningarna? Ganska vältaligt var hennes anförande, men icke långt, ty strax i början sköt mr Thornton henne häftigt ifrån sig och frågade strängt, om det var junker Cyril som hade lockat henne till ett sådant förslag. Marys bestämda förnekande häraf var väl tillräckligt för att lugna hans vrede, men han steg häftigt upp, sade henne att hon var ett oförståndigt barn, som ej sjelf förstod hvilka dårskaper hon pratade, och lemnade med hastiga steg rummet. Och ändå hade Mary verkligen genom sitt sista försök vunnit dethvarför hon så länge arbetat. Följande dag rusade Cyril haltvild af förtjusning in i köket och vände i sin blinda itver upp och ned på en korg full med kattungar, hvilka uppstämde en jamande konsert, och Mary, som skyndade dit, slöts med innerlig hänförelse i sin unge fosterbrors armar, Cyrils far hade ändtligen samtyckt till att han resto till universitetet; vägen till ära och lycka låg således öppen för honom och sedan de väl vunnits, skulle Mary blifva havs lilla hustru och dela sällheten med honom. — Ord, tanklöst talade, af honom, men trodda och trofast gömda af henne, för att under närmaste tid sprida sitt trollskimmer öfver mången framtidsdröm! Men vi återvända nu till den afton, hvarom vi talat i föregående kapitel, Ty af