Aftonbladet – 29 juli 1874, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Förfalskaren Strömberg. Något förhör inför poliskammaren med den för förfalskningsbrott häktade grossb. G. H. M. Strömberg har hittills icke egt rum, af orgak, dels att de bankinrättningar, hvilka Strömberg bedragit, behöft införskaffa en mängd upplysningar från skilda håll, dels ock att det befunnits nödvändigt att Strömberg sjelf å sitt kontor fått genomgå sina böcker och anteckningar för att derigenom möjligen bidraga till en fullständig utredning af hvad till saken hörer. Vid besöken å kontoret har Strömberg stått under bevakning af två polismän. I morgon torsdag lärer ransakning inför poliskammaren komma att hållas. Under några dagar har man och man emellan ryktesvis omtalats, att Strömberg skulle tillförene ha varit tilltalad och sakfälld för brott. Vid med anledning häraf anställda efterforskningar ha vi erfarit följande: 1856 den 11 Augusti dömdes Gustaf Henrik Marcus Strömberg att för falskt vitnesmål böta 40 daler s. m. med 13 rdr 16 sk. bko samt aldrig vara vitnesbär; för angifvelse, som gått å heder och ära, böta 20 daler s. m. med 6 rdr 32 sk. bko, eller i brist deraf undergå 7 dagars fängelse vid vatten och bröd och afbedja sitt brott offentligen inför rätten, samt för uteblifvande böta 38 rdr banko, eller i brist af förstnämnda och sistnämnda böter, uppgående till 16 rår 16 sk. banko, undergå 3 veckors fängelse. Utslaget faststäldes af Svea hofrätt den 13 derpåföljande Oktober. Sedan hofrättens utslag fallit, sökte Strömberg ändring genom besvär hos K. M:t. under yrkande att varda från ådömda ansvaret frikänd, hvarjemte han anhöll att,derest hofrättens utslag pröfvades lagligen grundadt, K. M:t af nåd måtte förskona honom från ansvar i målet. K. M:ts högsta domstol afkunnade utslag å besvären och nådeansökningen den 22 December 1858 af det innehåll, att då klaganden ej ställt sig hofrättens föreskrift i meddelad besvärshänvisning till efterrättelse angående böternas nedsättande eller anskaffande af intyg derom, att klaganden för fattigdom ej förmådde sådant fullgöra, ansåg K. M:t besvären icke kunna till pröfning upptagas och fann K. M:t, anledning ;j förekomma att den sökta nåden bevilja. Af handlingarne i detta mål framgår, att Strömberg. som vid denna tid var hamdelsbetjent, ör att gagna sin priecipal uti vid Stockholms ådhusrätt mot denne anhängiggjordt mål. ej mindre då Strömberg hördes såsom vitre föregat flera till upplysning tjenande väsentliga ymständigheter och derförutan haft uppgifter, som stått i strid med sanningen samt sålunda ourit falskt vitnesbörd, än ock för sådan förrytelse beskyllt ett vitne. — Försnillning och förfalskning. Målet met äktade f. stationsskrifvaren P. J. Bark förekom går inför rådhusrättens sjette afdelning. Af len redogörelse, som den anklagade afgaf angånde sina lefnadsöden, framgick bland annat, att an är född 1834, att han 1861 antogs i jernvägens tjenst såsom materialvakt vid Kilsmo, fölande år en kort tid var biljettförsäljare vid Tumba, sedermera bokhållare i Södertelje och lerefter erhöll transport till Stockholm, hvarest lan tHjenstgjort i godsexpeditionerna först vid Södra, sedan vid Centralstationen. Sin senast nnehafda plats såsom föreståndare för Central