Aftonbladet – 28 juli 1874, sida 3

upp till kusken, en liten herre, lika tjock som läng med en liten hufvudknopp utan hals och ett par små plinande ögon: han satt der uppflugen högt i vädret med alla sina tömmar i händerna, pustade och svet .Itades förfärligt. Hallo! min lilla herre, -I ropade jag. ni har sålt för många biljetter, w I der finns ingen plats för mig. Well, sir, -I svarade han och tittade skarpt på mig, l there is plenty of room for such a one as l you, och dessa ord yttrades med en ton, i . hvilken han förstod att inlägga känslan af I hela sin kroppsliga öfverlägsenhet. Väl vetande att i Australien hvar och en måste I skaffa sig plats bäst han kan, kröp jag in, -loch då hela inrättningen kort derefter sat-Ites i rörelse, skakade jag småningom ned mellan den rikaste man i Queensland och -J en gubbe med en stor papegoja i knäet. I Papegojan och gubben skreko och jämrade sig i kapp så högljudt, att det var knappt I möjligt lyssna till de lifliga samtal, som Tpåginge på alla håll. En sheep traveller ltfrån yttersta venstern beskref sina mödoJsamma resor i landets aflägsnaste släctbygder, och ett fruntimmer, som tydligen för första gången ledsagade sin dotter från sthe bush till hufvudstaden, beskref under vägen alla de märkvärdigheter, som här väntade henne: Brisbane var enså stor stad, att det var en riktig trollkonst att kunna leta sig fram der, stora palatser voro uppförda vid de offentliga platserna, vattnet leddes genom vattenledning kring gatorna och upp i husen, staden var upplyst af gas och hvarje afton rikligt illuminerad, etc. Hvar och en fördref sin tid på bästa sätt; en herre tog upp en butelj brandy och meddelade sin granne, att han aldrig företog en resa utan att vara försedd med denna oumbärliga följeslagare, en försigtighet som dsn tilltalade högeligen beundrade och lofvade att acceptera. Detta var dock alldeles öfverflödigt, ty vär lille korpulente kusk, big Tom, stannade framför hvarenda krog, vi passerade, för att läska sig med ett las af landets antagna nationaldryck, och efter hvarje glas pustade och svettades han desto värre, der han gatt midt i solbettan. Omsider började den lille herrn upphöra med sitt småsjungande, bana ögon tycktes blifva tunga, och då den höga, med fem hästar förspända vagnen rullade af i full fart utför en brant backe, yttrade han småleende: hur skulle det gå, om jag somnade nu; denna anmärkning tycktes mig verkligen vara ett ord i sinom tid. Emellertid lyckades han att kl. 10 om aftonen bringa oss välbehållna till vårt mä). I Brisbane rådde a tremendous excitement; parlamentet hade sammanträdt samma dag, den radikala ledamoten Macalister hade vid första sammanträdet sam ma eftermiddag föreslagit och genomdrif vit ett misstroendevotum mot ministåren, och densamma hade genast afgätt, Ga torna voro uppfylda af folk, och öfverallt rådde stor förtjusning: lefve M.! och letve friheten! Nu, menade man, skulle la ndets gyllene framtid börja. Jag hade dock ingen tid att fördjupa mig i politiken, ty redan följande morgor vid soluppgången infann jag mig hos hrr Cobb komp. för att fortsätta min resa mot norr. Här är soluppgången slltid ansedd för den enda afgångstid, som kan ibågkomma; omkring ett halft dussin diligenser framkörde äfven samtidigt och begåfvo sig af hvar och en ät sitt håll. Vi rullade hastigt af genom de ännu folktomma gatorna i Brisbane och togo vägen åt norr. Först passerade vi det ståtliga hospitalet och urder de första milen en och annan liten villa eller farm, men länge dröjde det ej, innan vi befunno oss midt i villande skogen. Vidl Breakfast creek-hotel gjorde vi några mi l: nuters uppehåll för att uppfriska oss medj:! hvad namnet inbjöd till, men sä fort som : möjligt, bar det åter af. Här är ett skyn-: dande och ett körande, såsom om det gälde: lifvet; kuskarne sätta hela sin hedert och ära i att kunna köra största möjliga ! sträcka på kortaste tid. Ofta måste man : fara öfver hundra mil om dagen, och detl på dessa vägar eller, såsom de rättare kal-1 las, tracks: öfver stockar och stenar bär! det af i full fart och utför de brantaste : backar köres i galopp. Sitt upp bättre,! ropade kusken till mig, ty eljest slår nils ihjäl er, om det stjelper, och att vi skulle q 1 1 d t stjelpa förr eller senare, derpå tviflade hvarken han eller jag. Vi räddades dock genom sjelfva farten, gom hvarken gaf oss tid att falla till höger eller venster. Här beböf-: des blott att hålla sig väl fast med begge händer och sedan i all trygghet njuta af resans behag. Sedan vi på detta sält hela dagen skakat c fram öfver de usla s. k. vägarna, anlände vi ändtligen vid solnedgången till vår hviloplats: Cobbs Camp, ett mycket betecknande namn s för det i fråga varande lilla hotellet. Grund-t ligt uttröttad, kastade jag mig genast på !f min säng, men fick snart anledning att rusa vV upp. Jag uppsökte min värdinna och frå-o gade henne med största möjliga artighet,)b om hon händelsevis egde i sitt hus en säng utan insekter, No, sir, svarade hon myc: ket bestämdt, there may be some mosquitoes and some fleas and some —, but thats nothing, och för att öfvertyga mig om det sist nämnda, berättade hon, att hon sjelf på en resa fått ett logis med icke blott dessa insekter, utan äfven många andra, som aldrig fått fast fot i hennes hus, Följande morgon kl..4 ljöd kuskens röst: ! all men on board, och då jag var enda Passageraren, ansåg jag mig böra taga åtP nig varningsropet. DÅ jag infann mig, varC ran just sysselsatt med att ordna sina verk-Å ;yg i händelse något skulle inträffas, Han ! ittade på den tomma vagnen, på sina verk-! ;yg och på mig och frågada är herrn en ;sod smed, tydligen med en vigg ora nn Åh