Aftonbladet – 17 juli 1874, sida 3

: Bref från Australien. XIV. I Ipswich Queensland, November 1873. v De nya parlamentsvalen 4 Queensland. L Under den förflutna månaden hafva py: val till parlamentet egt rum för hela lan det; den allmänna och enskilda uppmärk I samheten har ock uteslutande varit riktad härpå. — Allt i de engelska kolonierna är en efterbilining från moderlandet, och de politiska förhållandera göra intet undantag. Här liksom i England strida två politiska partier om makten, men i stället för de engelska namnen Torieso och Whigs hafva de funnit skäl kalla sig smoderatas och radikala, Formerna för maktens öfvertagande a! ett nytt parti äro äiven hemtade från moderlandet, Så snart regeringen förlerat en fråga i parlamentet, afgår hon, och guvernören har då att begära sin af gående premierministeru anvisving, åt hvem han skall uppåraza att bilda ett nytt kabizett. bvilket naturligtvis tillkommer ledaren a! den segrande oppositionen. De moderata bafva hittills haft pluralitet i parlamentet, och m:dlemmar af deras parti bilda följaktligen den närvarande styrelsen. Vid de nya valen, som denna månad för siggått, hade de radikala beslntat en riktig stormlöpning för att rycka till sig tyglarna. Här har icke sparats hvarken möda eller penningar. Förberedande valmöten hafva hållits öfverallt, och hvad helst man må kuona tillvita folket, likgiltighet är icke rätta ordet. Åtskilliga möten hafva varit af ganska stort intressa och erbjudit ypperliga tillfällen att lära känna härvarande förhållanden, som då lifligt diskuterats. De stormigaste möten hafva varit de, som hällits af moderata kandiiater, ty der ha de radikala icke sparat sin opposition, bvilken ganska ofta antsgit en nögot bul lersam form. Egendomligt är att höra, burn valmännen på dessa möten binda kandidaterna genom löften ända till de minsta detaljer. Jag hörde t, ex. en gång någon fråga kandiiaten: ämnar ri motionera för en bro vid N.? Jax, At hvilken atorlek, huru bred och huru hög? — — —— För liten! Då fär ni icke min röst! — Man kan undra, hvai öfve-läggningarna i parlamentet skola tjena till, då ingen af kandidaterna får frångå sina till valmännen aflagda löften. Sådant kallas politiskt förräderi, något hvarför jag hört flera kandidater beskyllas, och från hvilket de haft mycket svårt att rentvå sig. Efter mötets slut följer fri förtäring på krogarna, en för många säkerligen icke oväsentlig del af valförberedelserna. Här i staden Ipswich uppträdde civil ministern Thompson såsom den moderata kandidaten och ena hr .Macalister såsom den radikala. BSisom vanligt hade hvar och en sin komite, som egde att anordna mäten och på allt sätt enskildt och offentligt söka beforira kandidatens val. För val. rä:t och valbarhet gälla inga andra vilkor än att vara 21 är och att hafva minst 6 månader förut vederbörligen inregistrerat sitt vamn i valrullorna. Hela befolkningen från den högsta till den lägsta kan således ned samma intresse omfstta de politiska frå gorna, och på mötenassåg man ett tydligt prof härpå. Qvällen före valet, då folket från kringiiggande Jandsbygd var inne i staden, hade kandidaterna nya möten för att göra en sista ansträngrving. Hr civilministern hade lyckats erhålla stadens enda offentliga lokal, the school of arts, men hans motkandidat var icke rådlös, han ville nödvändigt möta sina valmänp, skulle det ock ske på öppoa gatan. Jag blef något obe hagligt öfverraskad, då jag om af:omen fick veta, att mötet skulle ega rum vid det hus, der jag bodde, cch att hr M. behagat utse vär veranda till talarestol, man detta var lätt förklarligt, ty huset tillhörde en af medlemmarna i hacs komit6. Här infonno sig ganska riktigt både han sjelf och hans närmaste vänner, och derute på gatan samlades snart en taliik folkmassa af den lägsta befolkningen. Då hr M. visade iz, motiogs ban af sina valmän med stor mande jubel och hö!l till dem ett lågande bal. Han glömde dock alldeles att vidröra politiska frågor och att meddela sina åsiger för sitt älsklingsämne, som var att taga reder och ära af sin motkandidat och medlemmarna i dera pu varande regeringen Hans tal mottogs hela tiden med sådant oaf. orutet jubel, att det var alldeles omöjligt, ut folket på gatan kunde höra ett enda ord st hvad han sade, men det oaktadt förklaades, då han slutat, att han uttryckt sig å öppet och väl, att alia frågor vore obeöfliga. Kandidaten ställde derefter en löjig tacksägelseadress till sina valmän: lan tackade dem, att de icke skytt möta wonom på öppna gatamw, och tog sig äter anledning att göra ett utfall mot sin antaonist, derför att han varit nog oförsynt tt upptaga stadens enda offentliga lokal. slutligen yttrade hav, att morgondagen var n mycket vigtig dag, och han uppmanade erför de närvarande gentlemen att be-l. ifva sig direkt hem och gå nykira till ängs, sä att de skulle kunna stiga upp ij id följande morgon och mangrant infiuna ig vid valurnan, men deremot, antydde han å ett fint sätt, skulle de följande afton efer valet vara välkomna på stadens hötel. Alla dessa anordningar synas hafva varit yckobringande, ty följande dag blef han erkligen vald med några rösters pluralitet. )m morgonen var det lifligt på gatorna, öferallt stodo folkhopar och diskuterade daens stera fråga. Husknutarna voro upp ylda med plakater: valmän! rösten på T., n man af ära eller rösten på T., en man om aldrig vill bedraga Eder, etc., och ter: valmän! rösten p5 M., som är en verkigen liberal kandidat ete. Mot aftonen, då tgången skulle offentliggöras, samlades fol