Aftonbladet – 7 juli 1874, sida 3

Hvarför formera de icke linie, Kennedy? Hvarföre lyda de ej order? Om vi vore flere, toge vi i en handvändning detta bröst. värn, Vattev, vatten! finnes det ingeustä. des? Vi skola dö af törst. Jag sknlle gerva vilja stupa på slagfältet, men att för. smäkta som en galen hund — ha, ha, ha! (Vi ryste båda vid detia förfärliga skratt.) Alma! hvem taiar om Aima? Kan hon inte komma hit innan jag dör? Kanske skulle hon då vara vänligare mot mig än sist! Jag älsksde henne gränslöst, men hon brydde sig inte om mig — hon älskade de Vigne. O, min Gad, huru jag hatade ho nom! — och likväl... O, för himlens skull, gi! mig vatten — vatten!Skälfvande som af en frosskakning, löste de Vigne ur sitt bälte en flaska, som han om morgonen fyllt meå konjak, ceh höll den till Curlys läppar. Hurg girigt han drack och draek, som hade detta fluidum ter bringat honom till sans och lif! För ett ögonblick gaf det homom styrka och re. dighet, Wicken blef fastare och rörelserna mindre maktlösa; då de Vigne upprest honom i sittande ställning och med sin arm nästan avinligt ömt stödde hans rygg, uppklaraade Curlys ansigte och han betraktade honom med en tacksam och sansad bliek. De Vigne, huru kom du hit! Hvar är jag? Ah, jag vet, är staden intagen ?Döende, som han var, uppflammade det Blocknande förnuftet för en kort stund, då de Vigne berättade honom att ryssarne re: tirerat och lemnat Sebastopol i lågor. Lifvet skred dock för hastigt mot sitt slut att förståndets ljus länge skulle få upplysa hans tankar; han låg med hufvudet hvilande på de Vignes arm; ögonlocken föllo så småningom igen, andedrägten blef allt mera kort och matt, all bans manligbeta sköpbet och