Aftonbladet – 7 juli 1874, sida 3

Article Image
ech de här onaturligt höga arbetslönerna göra det för närvarande omöjligt att på verldsmarknaden täfla med länder, der ar betet är billigare. Förra året hade mar dock lyckats komma derhän, att utförselr öfversteg införseln, och pu tyckas både re gering och folk med sådan ifver vinnlägg: sig om upparbetandet af denna industri, at! man inom ett och annat tiotal af År kan hop: pas få se landet drifva sin sockerodling i stort. F.n. bar regeringen utsändt en vetenskaplig expedition i de norra trakterna för att undersöka, hvilka delar som der bäst lämpa sig för sockerplantager, och en mängd personer vänta endast på resultatet häraf för att sedan genast gripa verket an. Andra näringsgrenar af mindre vigt ära odling af bomull och tobak, som odlas före. trädesvis af tyskar i trakternakring Ipswich, samt vinoch trädgårdsodling, som öfver allt dri:vas med framgäng af de idoge ki neserna, At betydelse är deremot bergshandteringen, och personer, som böra vara kompetente domare, säga, att, om ock hela Australien är rikt på metaller, Queensland dock erbållit det största förrädet. Tenngrufvorna i Tenterfield bearbetas f. n. i största skala och lemna den rikaste afkastnisg, men sallmänna intresset vänder sig dock till guldfältet i norr. Der väntar man sig, att stora rikedomar en vacker dag skola komma fram i dageo, men ännu hafva inga ordentliga grofvor der blifvit upptagna, och, innan detta sker, kan något betydande resultat ej väntas, Det sistnämda kan inom den närmaste framtiden blifva af stor betydelse, men ännu falla alla de stora affärerna uteslutande inom området för de stora egendomarnas produktion. Utom dessa finnas här öfver allt de små s. k. farms, som producera säd, isynnerhet mais; dessa brukas aflandtmän, som komma ut fsån England utan några tillgångar. Dessa små egendomar för jordbruk måste noga ski!jas från de stora egendomarne för beskapsskötsel; de senare kallas i hela Australien stationsoch äro af två slag: hornboskapsststioner (cattle-stations) och färstationer (sheep. station). Anläggandet af det ena eller andra slaget berodde i början på den förut omtalade spekulationen, men sedan denna pu bunvit lägga sig, låter man bestämma sig af landets beskaffenhet. Södra Queensland delas af bergsträck ningen The great dividing range i två delar, af hvilka den vestra utgöres af the Darling Downs eller såsom det vanligen kalias sthe Downs, d. v. s. landet som vattnas af floden Darling och dess bifloder. Denna är den bäst uppodlade delen och belt och hållet upptagen af stora, i alla afseenden präktiga fårstationer. Såsom medelpunkter ligga der i en triangel de tre städerna Varwick, Toowoomba och Dalby. hvilka äro sammanbundna genom de vestra och södra jernvägarne. Af stationerna, som upptaga landet öster om bergen, äro alla med tvk undantag pu mera förvandlade till boskapsstatione-, emedan den sanka marken icke lämpade sig för fårskötsel. I denna del ligga landets stör sta städer Brisbane och Ipewich, kring bvilka den egentliga rörelsen koncentrerar sig. De norra delarne äro äfven hufvudsakligen upptagna af boskapsstationer, och deras medelpunkt utgöres af den ganska betydliga staden Rockhampton, som till följd at sitt centrala läge troligen blir hela lan dets hufvudstad. Allt land i de engelska kolonierna anses tillhöra landets högsta myndighet eller ko lonialregeringen, som säljer det åt enskilda på af parlamentet bestämda vilkor. Dessa äro mycket olika för de olika kolonierna och äfven för skilda delar i samma land. De vexla naturligtvis i samma mån som förhäöllandena ändras, och landet går tramåt. Inkomsterna för det försålda landet jemte skatter och öfriga statsinkomster användas naturligtvis i främsta rommet för de vanliga pölvändiga stateutgifterna, hvilka dock nedtryckas till det minsta möjliga, för att man skall kunna använda allt det öfriga till landets förkofran. Hvad som visat sig I synnerhet fordra regeringens mellankomst, ir anläggandet af vägar och jernbanor, för att öppna landet, samt utsändandet af ve. tenskapliga expeditioner. Hvilka ansträngningar dylikt fordrar i ett land så vidsträckt som Queensland, är lätt att förstå. Landets storlek är ännu känd endast ungefärligen, och om man frågar efter denramma, får man ill svar: två gånger Nya Syd Wales, och rågar man åter en ny-syd-walesare om storleken af hans land, svarar han: åtmin tone större än England och Frankrike, Om sådana svar ock äro något svätvande, iro de dock tillräckliga att gifva en föreställning om härvarande arealförhållanden. När derför ett dylikt land proklamerar sin jelfständighet, såsom här inträffade 1859, jan man förstå, hvilka stora nppgifter och må resurser man har framför sig, Från ch med sjelfständighetsförklaringen gör noderlandet icke dot minsta, om jag undan ager det moraliska bistånd hon gifver sina olonister genom att utnämna och sända em en guvernör, som de dock sjelfva tå nderhålla. I början beror allt mycket mera å de enskilda medborgarne än på styrel en; den senare kan göra ytterst litet för jelfva landets odling och måste följaktligen älja det billigt, ofta för intet, men i stället ör penningar blägges köparen att inom ett isst antal år utföra vissa slags arbeten å sin blifvande egendom, såsom att bygga ägar och uppföra inhägnader, vilkor, hvil as uppfyllande på det strängaste öfverakas, Eburu sålunda till att bärja med; igen köpeskilling fordradeg, kunde likväl idast en man med kapital blifva j rdegare; ock lemnade detta sätt en möjlighet öppen r en företagsam man att ganska lätt arNe ont äsestnrtönrtr Arr ARR IATTSSEE Hvarför formera de icke linie. Kenneduo

7 juli 1874, sida 3

Thumbnail