IDscense raskt och tillfredsställande fort sick. Mrs Montressor, sjelf ung, hade fattat ett ifligt intresse för sin mans gåtfulla patient, Ton erfor en oöfvervinnerlig och lätt ur. äktlig nyfikenhet att lära känna Almas hitoria och anledningen hvarföre hon denna lystra sommarnatt kommit att ligga i skosen. Så snart Alma blef i stånd dertill, jerättade hon henne alltsammans, likväl utan tt mer än högst obetydligt tala om de Vigne. När bon ktervunnit så pass mycket krafer, att hon kunde hälla i en penna, skref on ett långt och utförligt bref till honom, vari hon berättade Castletons skurkstreck ch alla de rysliga lidanden hon varit unlerkastad. Då den darrande handen nedagt pennan, föll hon tillbaka på kuddarne ch utgöt de bittraste tårar, som, oaktadt la de föregående qvalen, någonsin flutit ir bennes ögon. Mänga, länga veckor skulle comma och gå, mången dag randas och mån sen natt sänkas, innan hon kunde erhålla 1ans svar, och buru mycket skulle ej kunna rända honom innan hennes bref kom honom ill handa. Då hon denna afton hos doktorn och hans ru gjorde sitt första besök, frågade hon ned blyg och bäfvande stämma: Skulle det kosta mycket att resa till Krim, herr doktor?Ja, ganska mycket, min lilla lady. Huru mycket? frågade Alma ifrigt. Åtminstone ett å tvåhundra pund. Trine läppar skälfde och hon qväfde en suck. .sOch jag eger ingentivg; men, doktor Montressor, finnes det inte sjuksköterskör arm6en, kunde jag ej komma nt som ep sådan ? Montressor log. Barvsliga flicka! ni skulle inte passa särdeles för en sådan befattning och hvilka geönskaper har ni väl, som kunde berättiga i dertill; bvad vet ni om sår, sjukdom och Id? Tror ni, att do på bospitalerna skulle