Aftonbladet – 4 juli 1874, sida 3

ångfartyget British Qaeen en svensk utvandrare, nu temligen väl bekant såsom kapten John Ericsson. Hvad var hans värde för landet den 9 Mars 1862 (dä Monitor bestod sin första dus:)? Var det månne 800 dollars, eller 8,000, eller 8 millioner dol lars ? Förenta Staternas historia at Joh. A. Enander. (Chicago 1874, Enander Bohmans förlag.) Onekligen är detta arbete ett berömvärdt företag af en nitisk och omsorgsfull hand. Man må betänka att det i viss mån saknar föregångare — det är det första historiska verk om det nya fäderneslandet, som någon svensk i Amerika författat — och man må derför ej fästa sig alltför mycket vid förf:s stundom väl märkbara brist på kritik vid anlitande af källor. Desslikes bör det ihågkommas, att som publik är beräknad en skara utvandrare, hvilka icke kanna vara stort hemmastadda i nordens bistoria, och derför väl behöfva en handled-. ning häruti; det skulle annars förefalla besynnerligt att i detta, låt var ioledande,l häfte af Förenta Staternas historia förekommer icke en rad om — Förenta Sta-: terna. Materialet synes ha vuxit förf. all-. deles öfver hufvudet och, som antydt, sjelfva ämnet är på dessa 192 tättryckta: sidor icke alls behandladt, utan innehållet : npptages af redogörelser för Amerikas urbefolkniag, för Mexikos kulturförhållanden på aztekernas tid, för det forntida lifvet i Skandinavien och på Island, m. m. dylikt som icke har mycket med Förenta Staterna att göra, Till i början af nästkommande år utlofvas fortsättningen, som skall omfatta tiden från Columbus till våra dagar och som, i likhet med det nu utgifna, lemnas som premie åt prenumeranterna på den väl kända Chicagoiidningen Gamla och Nya Hemlandet, hvars redaktör hr Enander är. För den händelse att dessa rader skulle komma inför förf:s ögon, vilja vi framhålla såsom någohbting önskvärdt, just med afse ende fäst på hans publik, att han medtoge nägot mindre at sitt material, hvilket i de många noterna tager sig alltför lärdt ut bland mindre boksynt folk och icke egentligen är på sin plats i en populär framställ ning. För öfrigt önska vi förf:s företagsamhet all framgång. Handelszeografi, i sammandrag 17 Thorl Brunius. Norrköping 1874. Pris 50 öre (för 135 sid. liten oktaf Vous lavez vouln, George vous Pavez voulu, vous Pav Det lär näppeligen tarfva någor ring, hvarför vi ej kunna känna ocs skyldige att införa s. k. genmälen mot granskningen af literära alster, som i vårt blad blifvit bedömda på ett sätt, hvilket ej bebagat vederbörande författare. Om vi denna gång, på derom enträget framatäld b-gäran, göra ett undantag, eå ligger skälet, som våre läsare strax skola finna, visserligen ingalunda deri, att förf. visat sig ega något i sak att andraga: vi måste lemna derhän, om han ej förmätt eller ej velat förstå de ingalunda svårbegripliga anmärkningar, ban låtsar bemöta. Vi gå hans ifriga önskan till mötes derför, att hans genmäle gifver vid handen att vi förut alltför skonsamt behandlat hozom, och på det att våre läsare en gäng måtte få en rätt åskådlig föreställsing om de iadustri-idkande författare, bvilka det är pressens pligt att öfvervaka och tillrättavisa, lika mycket som det är less skyldighet att främja den goda literaiurens spridning. Dandir, ala I vårt nummer för den 13 Juni funno vi os8 föranlåtne att, till varning för bokköpare, nämna några ord om ett nytt machverk af en bokmakare, som redan förut mer än en gång, dels på egen hand, dels i förening med en literär bolagsman, gjort i. läroböcker ph ett sätt, som ådragit honom allvarsam tillrättavisring. Hr förf., som 3j funnit sig belåten med den korta granskningen, har anhållit om plats för ett s. k. svar. Vi öfverlemna At läsaren att afgöra, hvad hr förf. kan vinna genom ett försvar, ler han oriktigt uppgifver, att han jemfört Sveriges åkerbruk med Englands och Balgiens, medan ban i sjelfva verkst jemfört let svenska åkerbruket med Ätskilliga anira europeiska länder, såsom England; förfäktar riktigheten af utirycket frukträd, hvaraf beredes cider; på anmärkningen om längden at Loires segelbara lopp ej har annat att genmäla, in dels att en annan lärobok uppgifver hunIratals mil, hvarvid hr förf., som sjelf ej omtalar bvilka mått han i vin bok menar, täppeligen eftertänkt hvad den tyske förf. utsett, dels att Brockhaus konversationsexikon, som väl nu för första gången anvifves såsom auktoritet i bandelsgeograflen, väger 112 mil, hvaraf vi måste slota att ligt hr förf:s språkbruk hundratals är ika med 112 ); tror sig kupna afböja anmärkningen, ätt Jreuzot uteglömts, genom den invändninsen, att en geografisk förf. nämner Creuzot örst efter Louviers och Saint-E:ienne, hvilet endast röjer, , att förf. icke vet att Lou riers och Saint-Etienne äro fabriksstäder den senare med bortåt 100,000 inbyggare); ss har det naturligtvis aldrig fallit in, att jeteckna en stor fabriksstad såsom ett etalissement eller ett jernverk e. d.; kryper bakom den svenska öfversättningen Mt Egli, der den löjliga öfversättningsbocken materialhandel förekommer, hvilken len skicklige hr läraren och författaren i Handelsgeografiv medvetslöst afskrifvit och uu lika medvetslöst vidkännes; tillvitar granskaren grof okunnighet, derör att hav åt zoologernas begrundaude öfrerlemnat hr förf:s idylliskt vemodiga be raktelser öfver ett par djurarter, som skulle heta stenbocken och stengeten, ch uppmanar granskaren att öppna vilken zoologisk lärobok som helst för att fvertyga sig, att den vanliga benämningen ör Capra rupicapra är stenget. Hr zoolosens och handelsgeografi-författarens upppaniog har efterkommits och utfallit sk, utt i tio rädfrågade läroböcker i zoologi, land dem Lindströms bearbetning af Mains? Djurriket och Thorells svenska bearjetning af Milne Edwards Cours glementaire le Zoologie, betecknas Capra rupisapra med iamnet gems. Äfven i detta fall kryper hr örf. bakom ryggen på Eygli; men råkar — aljöst nog af ödet — äfven här ut för en nycket grof bock i öfversättningsväg, vilkens klassificerande och vetenskapliga ;enämnande vi öfverlemna åt hr förf. sjelf; gör mycket väsen af ett tryckfel i Sveri es officiela statistik i sammandrag, utgifven 874, men dervid försigtigtvis döljer, att nmärkaingen framför allt gälde hr förf:s afs att meddela de generela och de speisla inoch utförsels-siffrorna för olika kr, tan att upplysa om denna grefva oegentighet; jer att han, trots delängesedan utgifna retenskapliga undersökningarna och beskrifingarna, icke vet hvarstädes i Skåne de ya kolfälten förekomma, deras namn, deraw onehäll af eldfast lera, deraz betydelse för a — I kro I d l E ; t d E Ber ASS IQ DD DM RA DR rd MK AA St OD Et RO DD et DO CD D Et AM Rn Et RR KN Jr Jr PR fr fr rg fr OA Jr fört fr DR Jr BR SR Å FA PR