Aftonbladet – 2 juli 1874, sida 3

TEKNISKT. Om tillverkning af slaggtegel. Af P. Tunner. Den på nyare och nyaste tider inslagna riktningen för masungsslaggens tillgodo görande som byggnadsmaterial består deri, at slaggeh först fördelas till temligen fin sand (gra uuleras); derefter blandas med en viss mängd kall coh sedan medelst starka maskiner pressas i forma till efter behag bildade tegel, hvilka slutliger torkas i Inften: De enligt denna metod fram. bringade slaggteglen skilja sig i sina egenskå per högst betydlifgt från de omedelbart af der smälta slaggen gjutna stenarne. I denna nya fabrikation af slaggtegel elle; slagsten synes Osnabriicker Stein und Trass. Fabrik hafva gått längst framåt; den hade ex ponerat sådana tegel på verldsutställningen i Wien och angående tillverkningen lemnat för jande data: Fabriken, som grundades till följd af ettkon. trakt af den 29 maj 1865, uppstälde enligt det samma problemet, att under alla möjliga former tillgodogöra slaggen från olika masugnar. I början bedrefs fabrikationen af tegel endast med slagg från Georgs-Mariahyttan vid Osnabriick. Till deras framställande begagnades en s. k. Berphards handtegelpress. Slaggen blandades i granvleradt tillstånd för hand med: släckt kalk och pressades sedan medelst måskinen tilltegel, hvilka derefter upplades i högar på en jemn plats för att lufttorka och hårda. Den . granulerade masugnsslaggen innehåller löslig kiseljord, sam hårdnar redan för sigsjelf, om den pressas, men likväl långsammare, än med tillsats af kalk. Stenens hårdnande upp kommer genom bildandet af kolsyrad kalk, alldeles som i vanligt murbruk, och genom fasta föreningar emellan den lösliga kiseljorden, slaggen och den tillblandade kalken. Den ann rade och malna slaggen hårdnar såväl ensam som blandad med kalk; i det senare fallet likväl hastigare och bättre. Emedan tegelstenstillverkningen med handpressar gaf ett fabrikat, som endast räckte till för några få beställningar, tänkte man på att gjuta den malna och med kalk blandade slaggen i formar. Men storleken af den härtill erforderliga platsen och svårigheten att anskaffa ett tillräckligt antal brunnar gjorde, att denna fabrikationsmetod ej kom längre än till ett i stor skala anstäldt försök. Tegelfabrikationen drefs derför, ända till år 1872, uteslutande med hanhäpressar. Men dessa eg tarfvade, till följd af nötning genom den årda och skarpa slaggen, ständiga reparationer och lemnade ett ringa te så att man blef betänkt på anskaffandet ångtegelpressar af bättre konstruktion. å Den at sl och kalk tillblandade massan låter ej bearbeta sig i vanliga tögnlslagningemaskiner, emedan den pressade massan ej har tillräckligt sammanhang för att kunna afskäras. De af henne bildade teglen måste derföre pressas hvart och ett för sig. å expositionen i Paris 1867 hade Francois Durand utställt en tegelpress, hvilken tycktes orkar alla vid tillfället ifrågasatta fordringar. Sedan man år 1870 lyckats anskaffa en dylik press, visade sig tyvärr genast, att denna maskin, ehuru i principen riktig, likväl med sin dåvarande koristruktion var fullkomligt obrukbar. — Reparationskostnaderna nppgingo första året till mer än hvad pressen kostat i inköp. Till undanrödjandet af de hufvudsakligaste felen blef år 1872 en annan maskin konstruerad SE img Brick, Kretschel komp. i Osnarick. Under åren 1871—1878 företogos ej mindre än tolf särskilda och väsentliga omkonstruktioner af. pressarne, utan hvilka de ej skulle kunnat begagnas för tillverkning af slaggtegel. Den första af Brick, Kretschel å komp. i Osnabrick frambringade pressen fick förlidet år så många bräckor, att den måste kastas på skrothögen. Först med anskaffandet af den tredje, åter förbättrade maskinen trädde år 1872 fabrikationen af slaggtegel ut från Fd oniråde. De sålunda med mycken möda, tid och kostnad, samt under medverkan af flera skickli tekniker, anskaffade tre tegelpressarne levererade år 1872 redan 2,240,000 stenar af vanligt format. Fabriken har för närvarande fem elpressar i fång, af hvilka fyra äro från BrichKertschel. Co., och som dagligen slå öfver 30,000.tegel samt förbrukas mer än. 2,000 ctr granulera Ge EG Svårigheterna vid behandlingen af den granulerade. masugnsslaggen, -hvilken ofta innehåller ända till 40. procent vatten, äfvehsom vid försöken öfver användandet af den släckta kalken, antingen i pulverform eller som tunn gröt, skola här blott omnämnas. Experimenten att verkställa mätningen och blandningen af slagg och kalk medelst maskin, i stället för med hand, misslyckades helt och