Aftonbladet – 30 juni 1874, sida 3

till ånger, postbefordrades det omedelbart. Så kasta vi i galenskap frid och lycka ifrån oss! Ännu ett bref låg oläst och blef af de Vigne icke observeradt förrän senare på aftonen; han bröt det och såg på un derskriften, hvilken var den kammartjenares, som afskedades, då han, läsande Almas bret, blifvit tagit på par gerning. En tiggare epistel naturligtvis, tänkte de Vigne, alltför sjuk till själ och sinne att mera bry sig om dess innehåll, än att han med den långa skrifvelsen tände sin sköskumspipa. Så spela vi, som värdelösa kort, ut de honnörer, hvilka händelsen i ödets osäkra Wwhistparti sätter i våra händer. SJUNDE KAPITLET. Gazellen i tigerns klor. Sanningen lydde som följer: Vane Cast leten hade blifvit öfver öronen förtjust i Alma, kär på sitt egolstiska hänsynslösa sätt, icke som den stackars Curly, hvilken i ett ärligt frieri bjöd henne hand och hjerta, ej som heller de Vigne, uteslutande och för alltid! Castletons böjelser voro i allmänhet af en alltför låg och simpel natur att tåla en analysering. Svartsjukan på de Vigne eggade ytterligare hans begär att komma i besittning af föremålet för sin häftiga pas sion, och;väl inseende, att den stolta, oskuldsfulla flickan, ej med godo stod att vinna, beslöt han att genom list narra henne i sitt väld. Hennes oöfvervinneliga köld och högdragenhet emot honom kräfde hämd och för hans känslor låg det ingenting vidrigt uti tanken på hennes motsträfvighet; han betraktade det snarare som en triumf, att just till följd af hennes så synbart och otvetydigt visade förakt för hans hyllning få qväsa den stolta skönheten genom att locka henne nolens volens i sina garn. Han