Aftonbladet – 22 juni 1874, sida 2

Times speciella korrespondent i Paris, hvilken på ett synnerligen utmärkt sätt följer händelserna i Frankrike och dagligen lemnar verldsbladet telegrafiska korrespondenser af flere spalters längd, har förliden tisdag tillställt sin tidning ett telegrafiskt bref, hvilket är af det speciellaintresse, att man derigenom erhåller en inblick i en del af de franska parlamentariska coutumerna och förhällandena, hvilka, besynnerliga och intrasslade som de äro, i allmänhet äro föga kända. Det ifrågavarande brefvet är affattadt sklunda: De monarkiska tidningarna taga måndagens votering mycket lätt, men detta kunde man vänta sig och det betyder föga. IRepubliken har en majoritet af blott en Iröstr, tillkännagifver stoltrerande i stora stilar en bonapartistisk tidning, och om deputeradena Ciapier och Franclieu hade i Igår fått följa sin vilja, skulle republiken ha befunnit sig i en minoritet af btskilliga röster. Personer, som äro vana vid det engelska parlamentets bestämda och strängt Hliakttsgna regler, skola förundra sig öfver de vårdslösa sedvänjor, om hvilka man fick underrättelse genom den inledande debatten till gårdagens sammanträde i Versailles. Den började med en förklaring af general .Cisrey och tvenne andra deputerade att oaktadt deras namn upptogos i Journal officiel bland icke röstande, hade de röstat mot Casimir P6riers: motion. Deputeraden Vitalis förklarade att han också varit frånvarande och att han skulle ha röstat emot Periers motion. . Deputeraden Clapier protesterade mot sju röster, på grund deraf att de voro afgifna af de deputerade, som i vederbörlig ordning erhållit permission. Det system, som följes i församlingen, är i sanning kuriöst. Hvarje deputerad har i arvode 25 franca för dagen året om och är förbunden att ordentligt infinna sig på hvarje sammanträde, så vidt han icke erhållit permission af kamwaren. Ordningsreglerna tillåta ingen votera genom ombud, ehura ett dylikt förfaringssätt alltid tolererats i kammaren och fortfarande tillämpas der, för den händelse att deputerade äro borta utan permission. Cispier önskade få Nppataldt som regel, att deputerade, som erhållit permission, icke skulle få votera, äf -I ven om de ej begagnat sig af sin permissl sion, utan vore närvarande i kammaren för att sjelfva nedlägga sina röstsedlar i urnan. Presidenten Buffet, som visade stor fasthet och vidhöll måndagens votering, hvilken vederbörligen blifvit bekräftad af sekreterarne att hafva bestått af 341 blä sedlar mot 345 hvita, förklarade att det vore omöj: ligt att göra den önskade skilnaden mellan för tillfället frånvarande medlemmar, som röstade genom fullmakt och medlemmar, som voro frånvarande på grund af permission, Derjemte framhöll han, att öfverskridandet af kammarens ordningsregler bestod deruti, att medlemmar röstade, som voro frånvarande, oafsedt af hvilken orsak. Det lär gå så till, att då en deputerad är frånvarande på grund af permission, lemnar han sina tryckta voteringssedlar i förvar hos en af kammarens hnuissierer, och Clapier påstod -Jatt öfverträdandet af kammarens ordninksregler bestode dernuti, att man begagnade handskrifna voteringssedlar. Presidenten förklarade åter att voteringsreglerna icke gjorde någon skilnad mellan tryckta och handskrifna voteringssedlar, och att han sjelf ofta voterat med de sistnämnda. Trots dessa förklaringar, framställde marquis Franclieu, högerns enfant terrible, följande . motion: Gårdagens votering ogillas och mäste göras om igen. Fem deputerade, sade han, som blifvit förklarade vara frånvarande, hade röstat mot Casimir Påriers motion, så att den föregifna minoriteten i sjelfva verket vore majoritet. Tillåt mig säga er, tillade han, att gårdagens votering är anledningen till republikens prokla:merande. Venstern applåderade vid detta medgifvande. Trots Franclieus tröttsamma ihärdighet, lyckades slutligen Baffet afklippa debatten genom den förklaringen, att Idå en votering blifvit gjord i vederbörlig ordning, oafsedt i hvilken riktning, kunde den samma ej anfallas. I tisdagens möte framstälde de Bedeustel följande motion: De medlemmar af nationalförsamlingen, som i vederbörlig ordning erhållit permission, skola endast efter det de underrättat presidenten om sin närvaro, få deltaga i voteringen. Skyndsam behandling begärdes och beviljades. . Jag hade icke alldeles rätt härom dagen, då jag på tal om att Gambetta blifvit kallad till ordningen derför att han brännmärkt bonapartisterne, sade, att han icke kom att lida nbgot deraf. I yttre hänseende kan det nog vara sant, men icke hvad penningepungen angår. Som han blef kalJad till ordningen på det sätt, att tillrättavisningen infördes i protokollet öfver dagens förhandlingar, ådrog han sig en plikt afl halfva sitt deputeradearvode för femton da gar, så att nöjet att säga Rouher och hans anhängare sanningen kostade honom 187 francs 50 cent., hvilket icke gerna kan anses för dyrt. Om en deputerad, kallad till ordningen, hemsökes med censur, ådömen han ännu svårare straff. Han kan suspenderas från rättigheten att votera, och för en svårare förbrytelse kan ett votum af kammaren fråntaga honom hans mandat; men detta svåraste straff — hvilket skulle beröfva mer än en deputerad hela hans bergniog — kan näppeligen komma att tilläm.pas utan för de meet ärekränkande och ohyggliga förolämpningar. Dagens enda betydande politiska tilldragelse är den debatt, som förekommit i konstitutionskomitn med arledning af måndagens sammanträde i nationalförsamlirgen. Hrr Dufaure, de Kerdrel, Antonin, LefåvrePontalis, Lambert Sainte Croix och Chesnelong deltogo i den. De Kerårel uttryckte sig med den energi, som man kunde vänta, mot republiken, hvars definitiva konstituerande Casimir P6riers motion innebär. Men hvad som, trots alla de konservativa tidniogarnas ansträngningar, visar betydelsen af måndagens voteringar, är att de Kerdrel föreslår, att man skall komma till en öfverenskommelse på grundvalen af organiserandet af marskalkens makt och att man skall ingå i diskuseion om de konstitutionella lagar, som äro nödvändiga för detta ändamål, likasom att diskutera bildandet af en första kammare. Visst är, att om icke måndagens votering varit, skulle ej de Herdrel varit anhängare af en dylik kompromiss. Dutaure åter stälde sig afgjordt på grundvalen för Casimir Pöriers motion och försvarade republiken såsom den enda styrelseform, som kan garantera det närvarande och framtiden så väl utåt som i det inre; Lambert de Sainte-Croix uppmanade komiten att icke låta sig lockas in på en bana, som äro allt för stridande met monarkisternes åsigter. Han önskade att man icke skulle förhasta sig och att man skulle taga ihop med organiserandet af den makt som konstitnerades den 30 November. Ohesne long inskränkte sig till att förkasta Casimir Påeriers motion, utan att antaga Lambert Sainte-Croix förslag. Komitn skulle hålla sitt nästa sammanträde om Fredag. Oaktadt de obetydliga resultaten af den första diskussionen, kan man redan med 00 ec LD 0 bt 2 RA BA i CN NR RR BR KK MA RR Kr AR En ingaf honom en misstanke, som aldrig förr