att Loire har en längd af 135 mil, af hvilka ungefär 100 äro segelbara. Hvarje geogra fick handbok lemnar i detta hänseende odisputabel upplysning. Franska Guyana eller Csyenne utgör icke numera. såzoxa för!, sid. 34 påstår, en fransk deportationsert; dertill användes sedan en del år uteslutande Nya Caledonien. Uppgiften att de förnämsta vägarne i Frankrike kallas routes imperiales är ej heller faktisk. Från oriktigheternas område vända vi oss nn till oegentligheternas. Sid. 9 upp tager beloppet af Sveriges export och import för år 1871, hvilket dock icke hindrar att de derunder meddelade uppgifterna för några särskilda artiklar tillhöra är 1870, utan att detta på något sätt antydes för läsaren. Den här förekommande uppgiften, att kaffeimporten för år 1860 ut gjorde 15 mill. skålp. är ej sann, enär den utgjorde 5 mill. sekålp. mer eller 20 mill, hvarom förf. kan öfvertyga sig genom en blick i Sverigas officiella statistik i samman för år 1874, Oa de stora stenkolsfälten i Skåne vet författaren blott att de blifvit upptäckta, och om vår storartade ångbåtsflotta har han endastatt meddela en -naken sifferuppgift. Gibraltar anses endast i det hänseende erbjuda nägot afintresse för blifvande köpmän, att derifrån jdkas ansenlig smyghsndel med Spanien. Krupps bekanta fabrik i Escen anses förtjent att omnämnas, men det storartade jernverket Creuzot i Frankrike, kanske Euro pas största industriella etablissement, an ses icke vara värdigt samma utmärkelse. Som en märkvärdighet snföres att Solingens klingor exporteras till och med till det inre af Afrika. Lika märkvärdigt är kanske att öl från från Sverige utföres t. ex. till. Brasilien, och bestämdt hade en dylik uppgift bättre än den förra försvarat sin plats i en svensk handelsgeografi i sammandrag. Den omständigheten att bankirhoset Rothschild härstammar från Frankfurt am Main anses vara så ytterst vigtig, tt den meddelas både på sidd. 44 och 45. Uuoder rubriken jagt i Schweiz meddelas töljande uppgift; hvilken vi öfverlemna till hrr zoologera begruudande: Stenbocken är nästan utrotad och stengeten sällsynt.. t hrr köpmän öfverlemnas deremot tolkningen at följande för den profare svårfatt liga uppgift på sid. 52: Närnberg idkar förnämligast materialhandel och stöder sig på Närnberger-industrien. Vi tro ej att vare sig hrr zoologer eller köpmäx så lätt skola knäcka dessa båda hårda nötter. Tid och lust förbjuda oss att göra några vidare citat ur denna bok, om hvilken författa ren dock hyser den förhoppningen att äfven yngre affärsmän skola kunna finna något intresse i hennes kortfattade uppsatser. Vi neka ej att hvem som helst kan finna ätskilligt af intrerse i dessa uppsatser.; men icke är det intresse, som afvinnes de samma, af synnerligen smickrande natur för boken och dess författare. Från utlandet. RBeseanteckningar från Polen, Tyskland och Schweiz af P. E. Bergstrand (Stockholm 1874, Fr. Skog lunds förlag). Detta srbete tillhör de, evligt hvad malicen påstår, sällsynta fenomenen i den svenska literaturen: det är nemligen ett originalverk. Förf. antyder i förordet, att han blott vill skänka läsaren ett ögonblicks förströelse, och detta gör han på ett verkligen fullkomligt sjelfständigt sätt, Vi kunna åtminstone icke påminna oss ha sett någon vorbild till hans bok. Det vore ju orimligt begärdt, om man fordrade att förf. i hvarje mening skulle säga något djuptänkt och sinnrikt, framkasta en ny idå eller visa en gammsl från en By sida samt på detta sätt intressera läsaren för äfven de vanligaste, fem hunåra gånger förut beskrifna saker, Men det brukar dock anses lämpligt att i bjuda på alltför mycket slalder, ifall vi lof att så uttrycka oss. Förf. har imellertid varit af annan tanke. Må våra läsare bedöma några exempel. Den 10 Juni kl. precis 8 f. m. (året onämndt) lemnade förf. Stockholm, och den 12 juni kl. precis 3 på morgonen landade han vid Swinemiindes brygga. Med anledning at några der befintliga akrobatvagnar fick han — tänk huru osökt! — anlednieg att er inra sig Scarrons lifliga skildring af teatertruppernas lif såmt citerar äfven till yttermera visso Royer Hist. du theåtrer I. Redan kl. 6 på morgonen lemnade han Swineminde, och kl.. 10 f. m. beträdde han Stettins gator. Kl. 8 på aftonen afreste han på jernväg till Posen och anlände dit kl. 5 på morgenen fredagen den 13 juni. Han it der middag — kräftsoppa, rostbiff och någonting liknande marenger — samt qvarstannade ända till den 14 juni kl. halt 12 då han åter kilade af på jernväg. Först kl. 2 på eftermiddagen söndagen den 15 juni anlände han till. Warschau, och der besökte han grefve Berg, som var klädd i kavaj och vida benkläder. Lördagen den 21 juni kl. 2 på morgonen hann hr Bergstrand fram till Krakau, och på det hotell, ier han tog in, var städerskan kladd isvart kofta, kantad med äkta guldreverer af en och np half tums bredd, alldeles som på våra ci I: vila svenska tniformsbenkläder. Söndagen den 22 kl. 3 e. m. reste fört. med godståg från Krakan till Wien oeh den 23 kl. 6 på morgonen anlände han jemte de öfriga varorna välbehållen till kejsarstaden, och här. stillas läsarens nyfikenhet rörande året för lörf:s resa, ty ban omtalar Blanchs restanrant och annat till verldsutställiningens hö rande. Sjelfva expositionen föll honom j riktigt på läppen. Dylika tillställningar2, säger har, äro nutidens babels-korn och mäste upphöra eller alldeles om-). skapas. För öfrigt tyckes han fört ett vanska muntert lif i kejsarstaden öch fäller ned anledning häraf det mystiska yttranlet, att våra angenämaste, våra långyarivaste minnen äro de enda återstoderna afl. lärskaper, hvilka vi lärt oss fördöma hos undra och förtiga när det rör oss sjelfvax. Och -han tillägger helt ystert: Låtom oss ömma våra. kassor och. våra bägare, låtom 088 offra på Donmau-drotwningens altar. Vi skola aldrig ångra det, vi skola aldrig glöm ma det.v ; tom prof på förf:s lekande och angenäma stil ånföra vi i detta sammanhang ytter. ligare några rader, Huru mycket, utbrister han, har man sj talat om de vackra, de glada Wien1vinnorna! Men allt, som för mycket talas om, tål vid en betydlig prutmån. Så harj man ock allmänt i Tyskland det ordspråket: Das ist nur in Sachsen wo die höbschan ena a Nr re ma — mm