Aftonbladet – 13 juni 1874, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Thor Brunius, Handelsgeografi i sammandrag. — P. E. Bergstrand, Frår tlapdet; reseanteckningar från Polen, Tak and och Schweiz. — ÅA. J. Briuzelixs, Filo sofie doktorer 1823 promoverade i Lund. — CE. Bergstrand, bearbetning af S: W Johnsons Landtbruket och Naturvetenska perna. — RB. C. von Essen, Om godsv: användande till lasarettståg. — J. M. Lars son, Karta öfver Dal och Södra Westergöt land. — Litteraturoch Konstnotiser, Handelsgeografi i sammandrag, med jemför rande öfversigter, af Thor Brunius. (Norrköping, 1874.) Författaren af detta arbets tillkännagif ver sig i flere år ha varit lärare i handels: geografi, och att han derunder kommit till den sorgliga insigt, att man svårligen med den korta tid, som är änslagen för detta ämne, kan komma till ett i någon mån till. fredsställande -resultat. Detta missförhål lande tillskrifver författaren bristen på er kort lärobok och har derför sjelf gripit sig an med att tillverka en sådan. Vi veta ej i hvilket läroverk författaren utöfvar sin verksamhet eller hvilka läroböcker han de: användt; men det veta vi bestämdt, efter tagen kännedom om hans bok, att den icke ställer något föregående handelsgeografiskt arbete i skuggan, att den aldrig bör kunna komma i fråga att användas vid nå got läroverk och att dep gifver ena egen domlig föreställning-om förfat!arens insigt! och skicklighet i sitt ämne, Boken hvimlar skäl för denna åsigt. Redan framställningssättet är högst kuriöst och leder här och der till mycket underbara uppgifter. Sålunda meddelas sid. 30 den öfverraekande underrättelsen, att de ätta nordvestra departementen i Frankrike, som ej drifva vin odling, i stället producera ypperliga fruktträd. hväråf beredes cider?. En tppgift af samma slag förekommer K sid. 34, der man läser: sKolonienst Algeriets) korkekar förse Frank xike med dess behof i detta hänseende. Dylika vändningar förekomma nästan öfverallt i boken. och redan på första sidan låtår författaren sin tanke om det svenska jordbruket ikläda sig följande form; Ehuru äkerbruket intager förnämsta rummet blanc landets näringar, är det i allmänhet ännu föga utveckladt i jemförelso med åtskilliga audra europelska länder, säsom England. Belgien, Tyskland.Faktiska oriktigheter förekomma också i mängd. Ur den rika tillgången ja vi, för att icke bli alltför vidiyftiga, blott nägra få exempål. Sidan 12 säger författaren på tal om Norge: Lapparne, som här kallas qväner, hafva stora renhjordar. Verkliga förhållandet är, som bekant, att fionbefolkpingon i Norge kallas qväner2, änder det Tapparne benäm nas finnar. En så lätt tillgänglig källa söm Ersleyvs större geografi skulle ha kunnat befria förf, från detta grofva misstag. Längre fram, sid-83, påstås att floden Loire är segelbar huxdratäls mil, Savninget ä 4) I plenum den 15 Maj blef ministerns lagför ) ög yntaget med IF Fler. mot fä