Aftonbladet – 11 juni 1874, sida 3

skifte är det lärorikt att blicka tillbaka på hvad som varit och derur upptaga, hvad som låter omgestalta sig. Huvarje folk, som vill gå framät, måste förstå att i tid se tillbaka och uppfatta det för detsamma ka rakteristiska. Handarbetet, uttrycket för qvinnans smak och förmåga att pryda sig och hemmet, måste äfven göra så. Nya arbetssätt uppfinnas och lämpas efter de gamla mönstren. Uppkomna ur folkmedvetandet förstås dessa mönster af hvar och en som enligt ordspråket: har hjertat på rätta stället d, v. s. här, är fosterländsk. Men fort måste nutidens arbete gå! Man beundrar en spets så fin att en skicklig sömmerska behöft åratal af sitt lif till nå gra alnar; men för egen räkning tager man en gnårsöm, som blir färdig inom några immar. MHandarbetet, fordom qvinnans lifsäadamål, är nu en hvila, en förströelse efter rankearbete. Deri ligger skilnaden mellan förr och nu. De utstälda föremålen, af hvilka de flesta hafva sin egen, ofta rörande historia, före visas af damer med kännedom af dithörande fakta. Den som älskar historier kan få nog. På mångas begäran torde utställningen komma att räcka ännu en vecka. Fru Hanna Winge är den som har hufvudsakliga förtjensten om uppställning och anordning. Lokal är Rosenbad n:o 4 en tr. upp i Åhiinska skolans lokal, och tillönskas den utmärkta och ovanliga utställningen all den uppmärksamhet, som den i så rikt mått tförtjenar.