Aftonbladet – 8 juni 1874, sida 3

.J delen, de soli och körer, som afsluta detta verk af ojemförligt majestät, så bestrider jag på det -Jaldra bestawdaste, att de exeq-erande konstnä; I rerne och publiken skulle ha afkuvnat ett oåter; I kalleligt -non possumusderöfver. Detta -non pos:u:uus får man alltid höra under den första .Imwodlösheten inför en konstnärlig nyhet; man hörde det, när det gällde att uppföra Beetho rv vens sinfonier i Frankrike; man hörde det vid r I Meyerbeers operor. vid Robert-, Hugenotterne-, -I Profeten-, man hörde det i Tyskland till och med ännu nyligen vid Richard Wagners senaste dramatiska arbeten, hvilka konstnärerne och r I koristerne förklarade sig vara ur stånd att lära sig utantill och att sjunga; man hörde det och man hör det ännu i denna stund af många i afseende på Beethovens sista stora qvartetter. Med tiden försvinna svårigheterna, och bär såsom i många andra fall förefaller i dag det helt enkelt, Isom man i går förklarade vara omöjligt . . . . Må vi icke vidröra de store mästarnes verk; det är en farlig och vanvördlig djerfhet, och det kunde hända, att man icke längre kunde hejda j sig på denna lutande bana. Må vi icke lägga vår hand på desse odödliges verk, hvilkas så lädla linier, så stränga struktur och så majestäTtiska adel efterverlden oförstäldt skall beundra, och må vi icke glömma, att det är bättre att låta en stor mästare behålla sina ofullkomligheter, i fall han har några, än påtruga honom våra egna. : Militäriskt. Ett torpedo-kuriosum. Veckotidningen The TEngeneer innehåller nedanstående utdrag af en Jöfver hundra år gammal notis om en torpedouppfinning, hvilken notis den nuvarande ameriJ kanske legationssekrereraren i London har funnit och skickat tili en ansedd engelsk officer, som har låtit trycka den, emedan han fann den lalltför märklig för att få falla i glömska Uppfionaren, en hr John Cross, tyckes ha haft samma oblida öde som mången anvan projektmakare; regeringen ville icke hafva någonting med ho nom att skaffa. och icke heller tyckes han ha haft något gagn deraf att han gjorde sin tids utmärktaste män bekanta med sina uppfinnin gar. En insändare, som för hundra år sedan betecknade sig såsom en man. som önskar göra slut på det amerikanska kriget,, skickade förslaget till en engelsk tidskrift. ur hvilken det nu åter blifvit framdraget i dagsljuset. Det lyd de sålunda: . Till alla främmande sändebud, adelsmän 0. 8. Vv.! För en hvar. som älskar konung och fädernesland. erbjudes nu tillfälle att införa en mycket nyttig uppfinning, hvarigenom alla fiender kunna hållas på afstånd. Egenheterna hos den af mig, John Cross, uppfunna nya krigskonsten äro följande, och de kunna få begagnas af den regent. som vill använda mig. ag åtager mig: 1) Avt anbringa krut under vattnet, så att det fartyg, som kommer i berö ring dermed, genast spränges i luften. 2) Att ända till halfannan engelsk mil från land anbringa en kanor på hafsbottnen och afskjuta den mot ett fartygs botten. 3) Att föra ett flytande batteri samma afstånd från land ut mot ett fiendtligt fartyg och beskjuta detta under vattnet. 4) Att på hafsbottnen anbringa hinder, som skola uppfiska fartygs ankartåg. N.B. Dessa uppfnningar skola användas, när fiendtliga fartyg vilja beskjuta eller bombardera en stad. 5) Att anbringa krut eller bomber under marken. så att hvarje fiende, som beträder denna, ögonblickligen spränges i luften. 6) Att an bringa samma föremål under marken så, att jag, stående två engelska mil derifrån, kan antända dessa, utan att begagna hvarken lunta eller löpeld. 7) Att anbringa samma föremål under en port, så att en hel arm kan bli förstörd, när porten öppnas. 8) Att anbringa samma materialier under marken, så att de sprängas, om fienden lyfter en eller annan sak, som jag har utlagt på stället. — Dessa uppfinningar kunna användas mot fienden under marschen. 9) Jag har äfven förbättrat ett rörligt batteri, draget af hästar, och det måste med skäl aptagas, att 50 man härigenom kunna göra motstånd mot 1000. — Denna uppfinning är isynnerbet användbar mot en fiende, som gör landstigning. eller under en drabbning. . 10) Jag kan anbringa en kanon i jemnhöjd med marken. så att fienden hvarken kan trä kanonen eller servismanskapet. Jag påstår, att detta är en af de till krigsbruk mest fullkomliga och ändamålsenliga uppfinningar, som hittills ha blifvit gjorda.Att John Cross, hvars språk för öfrigt är något knaggligt och dunkelt, för mer än hundra är sedan har funderat på begagnandet af ett krigssätt, som nu spelar en så betydande roll, i synnerhet i alla sjökrig, är uppenbart. På den tiden fanns det ingen sympati för hans uppfinning, och huruvida det ännu i våra dagar kan sägas, att sympati råder för torpedoväsendet, vilja vi lemna osagdt. Ett mer oridderligt och osympatetiskt krigssätt kan knappttänkas; men det amerikanska kriget befrämjade på några få år detta vapen kraftigare än en låvg fredsperiod. Icke mindre än 26 fartyg förstördes, och 9 skadades, och ehuru blott 6 fall voro att tillskrifva de små torpedobåtarne, så var dock skracken för dessa så stor, att amiral Dahlgren föreslog marinstyrelsen att utlofva en belöning af 20— 30.000 dollars för hvarje förstörd torpedobåt. Kejsar Wilhelm utfäste under det senaste kriget icke större pris för en fransk pansarfregatt. När det amerikanska kriget var slut, kunde marinministern mr Gideon Wells inberätta till kongressen : Torpedona ha varit mer förstörande för våra krigsfartyg än fiendens alla förstörelsemedel för öfrigt. Den mest namnkunnige, nu lefvande al . David D. Porter, är en ifrig torpedoman, och hans kritik öfver den fransktyska sjökrigföringen 1870-71 innehålles ungefar i följande korta anmärkning af honom: Hade preussarne haft torpedobåtar, skulle knappt något enda franskt fartyg ba kommit ut ur Östersjön. I fjol yttrade den amerikanske warinministern Robeson i ko sen : Skeppsbyggnadskonsten har ännu icke, ej en gång aflägset, törmått antyda någon flytande konstruktion, som kan motstå en lyckligt anbragt torj dos förstörande verkan. Torpedon är det billigaste sjövapen; det kan anskaffas af de fattiga. ste nationer och kan icke motstås af den starkaste och bäst förberedde. Blott och bart tanken på detta vapens avvändande framställer sig med sädan styrka för inbillningskraften att mäkiga flottor ba hållits på afstånd ensamt till följd af en förmodan om deras närvaro. Medan vi nu äro i färd med gamla och nya torpedocitater från denna och andra sidan om Atlantiska oceanen, kan det vara på sin plats att äfven meddela ett, som icke är stort mer än femio år gammalt. m torpedouppfinoing in lemnades nemligen till den bekante engelske amiralen Jervis, lord S:t Vincent, när han var amiralitetslord. Idn fann icke nåd inför den gamle sjöbussen. hvars mycket betecknande svar var: Det är ett krigasätt. som icke ir brukbart för dem. som beherraka hafvex, och ; ö som skulle beröfva dem detta herravälde, om t tet befinnes vara lyckadt. Om Jervis spådde ue riktigt, skall tiden visa; att det nya vapnet i mi nga fall är de smås bästa och naturligaste vän det är emellertid lila sälkave anv PE sg Oh RR kt DD HM SN af 9 20 ju jr