Aftonbladet – 3 juni 1874, sida 3

Article Image
om CC I ket missnöjd ut. Hans utseende öfverraskaI de oas. I nyhetsmakare skola väl klaga bort det der? Kanske att ni skall flytta och ej ännu Ifätt er någon ny vånig? Det är betänkligt I med bostadsbristen. Thvarför man skriker så mycket öfver bo Istadsbrist Hvarför köper icke hvar och Ten sig ett hus? Jag har ett hus och der I bor jag bra och ökar på hyran för hvarje Tlandtegendom, som Bi kanske vet, och fär Den förflutna veckan var en skön sommarvecka, under hvilken man icke kunde håila sig inom hus, knappt inom staden, Man satte sig på en ängbät och for ut i det fria för att njuta af den unga sommarens sällskap. Men man kunde också råka ut för annat sällskap. Det var på en sådan der utflygt vi kommo tillsammans med hr Carl Nöjder, en af våra gamla bekanta, känd för sin belåtenhet med det närvarande och med allt som kan kallas gjord gerning. Hr Nöjder satt på ångbåtedäcket och läste Aftonbladet, men såg myc, Det är ett utmärkt vackert väder, sade vi. Åh ja, nog är vädret bra ännu så Jänge, svarade hr Nöjder ganska snäft, och fortfor att stirra i Aftonbladet. Men våra också. Ni är icke riktigt nöjd i dag, hr NöjJag flyttar aldrig, svarade han mycket bestämdt, och begriper sannerligen icke qvartal för mina hyresgäster, hvilket är en ganska god inkomst. Skulle ni händelsevis hafva till sluts kommit under fund med att vattenledningsvattnet förgiftar oss så småningom ? Åt fanders med edert vatten! Jag finner skriket mot Årstaviken både löjligt och oförskämdt. Sjelf dricker jag aldrig annat vatten än soda med konjak. Är det de höga prisen på lifsmedel, som crämer er? Kanske ni funnit att det är de geda tiderna, som ruinera en god delafnationen ? Det är bara prat. Jag har en liten rätt bra betaldt för mina jvrdbruksalster. Är ni icke nöjd med Sveriges styrelse kanske? Skulle ni hellre hafva önskat er en ministere Posse-SparreJöns Pehrsson ? Styrelsen frågar jag ganska litet efter. Det qvittar mig lika, om vi hafva en excellens Carleson eller en excellens Sparre, ett stateräd Bredberg eller ett statsråd Pehrs80D. Skulle det vara vår egen kommunalstyrelse, som ej finner nåd längre för edra ögon ? fortforo vi. Jag torde få fästa eder uppmärksamhet derpå svarade hr Nöjder, att jag ännu aldrig deltagit i ett kommunalval, men heller aldrig haft skäl att klaga öfver valens utgång. Det är med våra stadsfullmäktige, som med vår regering och med alla, hvilka komma till makten: den vår herre gifver ett embete, honom gifver han ock förmåga att sköta det. Låtom oss vara all mensklig ordning undergifna, Jag älskar lugn och ro i ett samhälle, tycker om att äta min goda mat och dricka mitt fina vin, som jag sjelt införskrifver, och kan ej fatta att icke hela menskligheten är lika nöjd med sin lott. Lugn, fram för allt lugn och be frielse från socialism och kommunism, Jag sofver min goda sömn om nätterna och har ej något emot att taga mig en lur äfven midt på dagen. Men det är just derför, som jag, oaktadt min fredliga och oförargliga natur, slutligen måste förarga mig öfver alla de galenskaper, som våra nyhets makare ställa till. Sitter jag icke nu här i detta välsigvadt sköna väder och gläder mig åt att komma ut på landet, smälter i mak och frid min goda middag och fröjdar mig äåt den herrliga naturen, då jag kommer att kasta ögonen på det fördömda Aftonbladet och läser der att medicofilen nu tages äfven af fruntimmer. Hvart skall det taga vägen? Det är icke nog med att flickorna nu varda studenter, utan de vilja äfven taga akademiska examina! Vi skola således på fullt allvar få doktorinnor, icke riktiga doktorinnor, som så kallas emedai deras männer äro doktorer, utan emedan de sjelfva tagit en lärdomsgrad. Hvart skall det taga vägen, frågar jag ännu en gång. Nu är min matsmältning för i dag kommen i oordning, det känner jag, och så får jag icke sofva i natt kanske. Det är en följd af de nymodiga galenskaperna, och för mig är det den vigtigaste. Men skulle ni ej finna det ganska för delaktigt för eder hustru eller eder dotter att hafva en qvinlig läkare att tillgå, om ni också icke vill medgifva det vara äfven qvinnans rätt att få egna sig åt hvilken hederlig sysselsättning som helst? Min hustru och min dotter kunna vara nöjda med min egen läkare och jag råder dem att icke försöka skicka efter en doktor i stubb. Det finnes fruntimmer, jag medger det, som kunna vara ganska bra för att sköta yttre åkommor, och vi hafva flere sådana i Stockholm, men de hatva icke tagit! någon examen. Det är just examen, som förargar mig. Kan en qviuna taga en examen, som förut varit oss karlar uteslutande förbehållen, kan bon också inbilla sig duga till allt möjligt. Hurn skall det se ut för oss om någon tid? Är det icke redan trångt . för oss på alla embetsvägar? Skola ni nu knuffas der äfven med qvinnor, hvilka egent ligen borde förbjudas att studera på annat : än mottagning och fruntimmershandarbeten? , Hr Nöjder var verkligen mycket miss-l. nöjd, det kunde man se, och för att icke alldeles förderfva hans matsmältning bytte vi så snart som möjligt om samtalsämne. Vi frågade, om han hade läst senaste häftet af Svensk tidskrift. Ja, det hade han gjort alldeles undantagsvis, sade han, ty i allmävhet kan han icke förstå till hvil ket ändamål sådana tidskrifter skola finnas. Till sin synnerliga tillfredsställelse hade han deck denna gång sett att tidskriften tagit in en ganska förståndig artikel, den om Språk och nationalitet af akademiadjunkten Esaias Tegner, Den artikeln skall sätta en bom för nyhetsmakarnes hittills hejdlösa framfart, sade hr Nöjder. Huru bra hade vi det icke förut! Hvar och en skref som han ville, franska, tyska och latinska ord em hvarandra, och stafvade efter eget skön. Då kunde litet hvar få vara med. Men så 4 ( j ( J j 4 ; j kommo orostiftarne och yrkade på språkets j: repsning, hvilket endast skulle göra oss l en förskräcklig möda och taga från ossl både matoch nattro midt på dagen. Detj( otäckaste af allt var dessa nyhetsifrares i försök att återföra oss till bräket med sub i stautivernas genus, liksom vi skulle hafva !i den allra ringaste reda på ordens könsför-1 hällanden. Nej, hvarken ni eller jag eller ! någon annan har gjort sig någon möda med s den saken och sannerligen vi hafva lust dertill l heller. Det kan väl vara nog med att viisko-s lorna lärt tyska, franska, latinska och greki-1 eka ords kön, Skulle vi nu också börja ( lära oss vårt eget språks? Nej, jag tackar, !1l Jag har alldeles icke hög för att göra mig (c omak med slikt. Det är derför jag helsar: dr Esaias Tegner välkommen och som jagc med stort nöje läst hans dräpande veder-: läggningar af de missriktningar, som på se1 nara tidan framträdt narh gam kamma ARI.

3 juni 1874, sida 3

Thumbnail