Aftonbladet – 2 juni 1874, sida 3

Berättelsen angående Stockholms kommunalförvaltning år 1872. (Femte figången) Innan vi meddela uppgift på den kostnad, som kommunen fått vidkännas för folkundervisningen under ofvannämda år, torde vara lämpligt att först anföra huru de of fentliga folkskolorna begagnats. Då visar sig att de i dessa skolor intagna barnens (gossar och flickor) antal år 1872 uppgick till 7,987, 1871 till 7.655, 1870 till 7.200, 1868 till 6,063 och 1862 till 2,456. Det glädjande förhållandet visar sig således att undervisningens beh5flighet allt mera inses och erkännes äfven bland de obemedlade samhällskissserna, och att derföre skolorna allt mera anlitas En anvaen rlädjavde företeelse är kommunals:yrelsens beredvillighet att öka lärarnes antal, kvarigenom naturligtvis undervisningen högst väsentligt befrämjas. Antalet tjenstgörande lärare uppgick 1872 till 231 (utom 14 öfningslärare), 1871 til: 208 (utom 13 öfn-1). 1870 till 197 (utom 13 öfn.-1.) och 1869 till 175 (utom 12 öf ningslärare). I afseende på den årliga kostnaden för hufvudstadens folkskolor, är det gifvet att den har stigit och äfven framgent måste stiga — en omständighet som likväl ingen torde klandra, då utgifterea ake för ett så godt ändamål. De ifrågavsrande kostnaderna uppgingo under 1872 till 222,900 kr., 1871 till 185,700 och 1870 till 168.200. Den största utgiftsposten är naturligtvis aflöningar och arvoden — resp. 157.500 kr. 132,800 och 118 700; dernäst kommer undervisningsmsateriel, skolinredning och möbler resp. 26 500 kr., 18,400 och 17 000. Mkhända torde ätskilliga vid anblicken af dessa kostnadssummor föreställa sig att medeltalet för hvarje barn, som ktnjutit skolundervisning utvisar en hög siffra; mer så är likvisst icke förhållandet. I medeltal har kostnaden för hvarje barns under visning uppgått 1872 till 28 kr. 1871 till 24 och 1870 till 23 kr., och dessa belopp kuvpa väl icke anses höge. Kommunalstyrelsen har ofta blifvit klan drad för dess beslöt ech åtgärder rörande gatuläggningsarbetena. Klamdret har före trädeavis hvälft sig omkring dröjsmålet i afseende k de mest trafikerads gatornas och torgens omläggning med tuktad sten. Antagligen med anledning deraf har den nu senast utgifna berättelsen blifvit försedd med två litografierade kartor, medelst hvilka gutuläggningstillståndet vid 1862 och 1872 krens elat kskådliggöres. Derigenom ådagalägges — om man nu blott fäster sig vid den tuktade stenen — att med sådan var ännu 1862 icke någon enda gatdel hvarken på Södermalm eller Kungsbolmen belagd; på Norrmalm hade endast Norrbro, gångbanorna öfver Gustaf Adolfs torg, östra delen af Fredsgatan och Drottninggatan till börmet af Lilla Vattugatan blifvit belagda med tuktad sten. Från början af 1863 till slutet af 1872 ba i medeltal 2,036.000 qvadratfot gator och torg blifvit nyeller omlagds med tuktad sten; dessutom har under samma tiotal år I rundt tal 2,069,000 qv.-fot gator blifvit pyeller omlagda med faltsten, 42,700 qv. fot försedda med asfaltbeläggning. 121 800 qv.-fot med makadamiseriog, 1.330,000 kub.-t. stfachaktnisgar och 300.000 kub-f. berg sprängnisg verkstälts ssmt 118,000 kub.-f. stenmurar lagda Sammanlagda kostnaden för ofvar argifna arbeten — jemte den för trumbyggradsarbeter) — uppgår till 3,153,000 kr., deraf för 1872 380400 kr. och för 1871 till 397 200 kr. Häraf framgår att gaxska betydliga gatu läggvingsarbeten blifvit under decenniet 1863—72 utförda; men för dem, hvilka föreställa sig att hufvadstaden snart bör kunna örses med beqväma kommunikationsleder. orde följande siffteruppgifter vara af ivtresse: Af det ytinnebåli, stort 267 tunnlasd, som Stockholms torg och gator upptaäga och hvars beläggning tillhör stader, äro endart 19 59 procent belagia med tuktad sten, asfalt, makadamiserivgegrus samt huggen kant: och ränneten, 4837 procent äro försedda med fältatensbeläggning cch 32,04 proc. sakna belt och hållet stenbeläggning. Om nu i betraktande tages, dels att i den mån hufvudstaden blir mera bebyggd I sina utkan ter nya gatleder mkite öppnas, dels att de mest trafikerade gatorna ofta måste undergå betydliga reparationer och dels att numrera bristen ph flitiga stenbuggare är så stor, att tillverkningen af tuktad sten högst betydligt minskats jemte det att priset på denna artikel stegrats, ak framgår af dessa omständigheter att kommunen framgent måste vidkännas dryga kostnader för gatuarbetena, och att det dröjer myeket länge innan hela bufvudstadens gator blifva för sedda med sädan beläggning, som tillfredsställer allas anspråk. I afseende på gatubelysning meddelas i den föreliggande berättelsen, att af kommunen bekostats 2258 gaslyktor med hel låga och 68 med half låga. hvartill komma 491 oljelyktor, och att utgiften för belysningen under 1872 uppgått till 129000 kronor, 1871 till 126.200 kr. och 1870 till 126,400 kr. Dessa belopp äro visserligen icke med afseende på hufvudstadens ytinonehåll stora; men tager man i betraktande, dels att staden äfven får bekosta gaslysningen i en niängd särekilda lokaler — rådhuset, poliskammaren, polisvaktkontoren, stadsfollmäktiges kanalioch expeditionsrum m. m. och dels att den enskilda gasförbrukningen är i ständig tillväxt — 1872: 96.594,000 kubikfot; 1871: 85,525,000, och 1870: 80 464,000 — sh inses lätt buru välbetänkt det varit, om gastillverkningen öfvertagits af kommunen i stället för att öfverlempas till ett enskildt bolag, hvarigenom den förra utan tvifvel skulle beredt sig en ganska god inkomstkälla. Till ett sådant antagande kan man komma genom en sammanställning med det resultat, som den för kommunens räkning verkställda vattenledningen i finansielt afseende lemnat. Vid 1872 års slut uppgick vattenledninens rirnät till 7 mil 17,494 fot (under rets Jopp utsträckt med 13,400 fot) och vattenuppfordringen under nämnda år til 834!a millioner karnor. Hela anläggningeoch utsträckningekostnaden uppgick till 2.144,000 kromor och skilmaden mellan de verkliga inkomsterna och utgifterna visar en vinst af 75,500 kronor. Det torde så ledes kunna antagas, att då vattenledningsverket lemvat vinst, ehuru detta bar vill konkurrent den afgiftsfria vattentillgången borde ett gasverk, anlagdt af staden sjelf, hafva beredt den en ganska betydlig vinst. I afseende på stadens finanser, så Upp gingo de bokförda tillgångårna vid 1872 bra slut till 10.923 000 krönor och skulderna till ?) I afseende på dessa bör upplysas att under 1863—72 här kostnaden för sådana trumhyggnader, som verkstälts med granit och till en sammanräknad längd af 14 894 fot. uppgått till