Aftonbladet – 30 maj 1874, sida 3

Norsk-dansk läsebok. Öfversigt af norska och danska litteraturen. Läseb ör svenska skolor, utarbetad at F. Winkel-Horn och O, Borchsenius, under medverkan af dr Gustaf Upmark. (Stockholm 1878.) Genom 1856 års skollag stadgades, att med undervisningen i modersmålet jemväl skall förbindas undervisning i Norges oeh Danmarks språk och litteraiar, och att denna föreskrift var god och tidsenlig. styrkes bland annat deraf, att hennes borttagande sedermera a!irig varit ifrågasatt. Till att börja med rönte naturligtvis yrkandena om ett anspråkslöst rum för våra frändefolke apråk i de svenska skolorna motstånd från åtskilliga håll. Somliga påstodo, at: olikheten mellan svenskan och danskan är så ringa, att den, som kan det ena språket, mycket väl kan på egen hand: lära sig det andra, under det tvärtom några menade, att danska språkets lärande skulle taga mycken tid ock trodde sig kunna förntsäga, att darska språket, om det en ghng vunnititotfäste i våra läroverk, allt mer skulle gripa omkring sig och taga allt flere timmar i anspråk, ja vi hörde då för tiden till och med ett och annst ord fällas om svenskans fördanaknings genom en sådan åt gärd, Hvarje sakkunnig och tänkande menniska insåg genast och erfarenheten har dessutom redan tillräckligt ådagalagt, att dessa farhågor sakvade grund. Pack vare det nyssnämnda stadgandet och en ständigt tilltagande samfärdsel med våra brödrafolk, känna nu de flesta bildade svenskar ganska väl i hvad förhållande de moderna nordiska språken stå till hvarandra. De veta, at: likheterna visserligen äro genomgående och stora, men att det ändå ånnea afvikelser ar flere slag och att derför ötnivg i ait läsa och något studium äro af nöden, om en svensk skall förstå danska och norska böcker. Det säger sig sjelft, att hvar oeh en, som eger någon grundlig språkkunskap, kan genom sjelfstudium lära sig att förstå danska — hvad kan man icke med em krattig vilja lära sig sjelf? — men det är äfvenledes klart och tydligt, att en god lärares ledning måste göra i fråsa varande arbete både jät. tare, grundligare och roligare, Undervisningen i dauska har med rätta hos oss alltid stälts i förbindelse med un dervisningen i modersmålet och utgör ett särdeles verksamt medel att öka och stadfästa kunskapen i detta ämne, Så väl danskans likheter med svenskan, som hennes afvikelser från detsamma, gifva ständiga anledningar till gagneliga och nöjsamma jem: förelser på alla områden af språkens lagar. Under detta lilla språkstudigm — hvartill måhända ej behöfver användas mer än tjugu eller på sin höjd trettio timmar under hela skelkursen — vinna lärjungarne i sanning stora fördelar i förhållande till mödan; de öka insigten i sitt eget språk och de införas i en litteratur, som enligt allas erkänpgande, både hvad den vittra och den ve tenskapliga delen beträffar, intager en mycket aktad ställnivg Sannolikt har ock hvarje lärare, som gifvit undorvisning i danskan, gjort den erfarspbeten, att lärjungarnejned glädje och vaket intresse följaundervisningen i detta ämne. Der er ikke mange Tilfmlde i livet, hvor man får så meget for så lidt, säger Martin Hammerich på tal om studiet af svenska i de danska skoJorna, och vi kunna med allt skäl tillämpa dessa ord em danskan såsom läroämne för G38, Långt förr än någon lag föreskref Jäsning af danska i svenska skolor, eller af svenska i danska och norvka läte många utgifvaro af leböcker vig angellget vara att a