Aftonbladet – 18 maj 1874, sida 3

Bevillningsutskottet har atgitvit utlåtande nr 10 med anledning af hterremisser å bil ur 7, ang. vilkoren för tillverkning och för säljning af bränvin, upptagande utlåtandet några mindre, af återremisserna föranledda ändringar i förut afgifna förslag. Sammansatta bevillnings och lagutskottet har, efter det numera genom gemensam omröstning K. M:ts prop. ang. omreglering af häradshöfdingarnes löner blifvit genom gemensam omröstning bifallen, hemställt att Första kammaren — som, med anledning at dess vid denna frågas första behandling fattade beslut, lagt till handlingarna: utskottets i föregående betänkande gjorda anmälan derom att hvad K. M:t föreslagit rörande förändring af anslaget till hofrätterna m. m. samt försiagsanslaget till ersättningar åt vederbörande för frångångna bötesandelar borde anses hafva förfallit — måtte lika med Adra kammaren godkänna nyssberörda af K. M:t föreslagna förändringar. Bankoutskottet har dels hemställt, att den för utskottet vid innevarande riksdag gifra instruktion måtte för nästkommande riksdags bankoutskott blifva oförändrad gällande, dels afgifvit förslag till ny instruktion för riksdagens revisorer af riksbanken, Lagutskottet har med anledning af hr C. ÅA, Larssons motion om ändring i gällande bestämmelser rörande dikning m. m. afgif vit ett lagförslag i ämnet ide väsentligaste delar öfverensstämmande med motionärens. Bemälda af utskottet framlagda lagförslag, hvilket, innefattande 19 paragrafer och afsedt att träda i stället för byggningabalkens 4 kap. 2 3. sådan den lyder i kongl. förordningen den 27 Febr. 1858 samt 6 kap. 2 och 3 23, torde vara för vidlyftigt att här i sin helhet intaga, innehåller hufvudsakligen följande bestämmelser: Första 3 afser egentligen act skydda redan förvärfvade rättigheter i afseende B dikning och innebär ett förklarande att nuvarande rättsförhållanden lemnas orubbade, åga om dikens storlek afviker förslaget från gällande lag i så mätto att det icke föreskrifver nägra vissa dimensioner, utan bestämmer endast att dike bör så inrättas, att den mark, för hvilken dikas skall, må kunna torrläggas till fyra fots djup. Den i gällande lag uppställda grundsats. att. der nytt dike möter annans jord och vattnet ej kan afföras utan dike, dikningsskyldigheten der skall bestämmas efter den ömsesidiga nyttan, hvilken icke är i gällande lag så fullständigt utvecklad som behofvet fordrar, har uti 3 4 af utskottets förslag till författning blitvit konseqvent genomförd. Denna paragraf har följande lydelse: 24. Mom. 1. Na vill man för jords od: ling eller förbättring dike göra: möter annans jord; då må denne ej hindra vattnets aflopp. Kan det ej föras af utan dike och ksämjer dem ej; då skall dikningsskyldigheten fördelas efter thy en hvar af dikningen nytta hemtar. Har den, som nedanföre är, af diket mindre gagn än mot kostnad och intrång svarar, varde dikningsskyldigheten för honom i mån deraf jemkad eller ersättning honom lemnad af den eller dem, som i dikningen deltaga, allt efter hvad skäligt pröfvas, Har han ej särdeles nytta af diket, när det anlägges, men finnes det sedan, att han deraf, genom förändradt bruk af jorden, mera gagn vinna kan, varde då diknings skyldigheten för framtiden i samma mån jemkad. Mom. 2. Afdikning af kärr eller mosse eller annan vattendränkt mark må ej så ske, att skada genom öfversvämning eller annorledes ger I afseende proceduren vid afgörandet af tvistefrågor angående dikningsrätt och deraf härflytande skyldigheter tillåter lagförslaget parterna att antingen sin talan genast till domstol instämma eller påkalla synemans (landtmätares eller annan lämplig persons) och gode mäns mellankomst, varande dessas hufvudsakliga uppgift att utreda de på frågans afgörande inverkande omständigheter samt söka ästadkomma förening de tvistande emellan, till förekommande af sakens nutagerande i rättegångaväg. Förrättningsmännens yttrande och beslut skulle vinna laga kraft, derest sakegarne icke inom 30 dagar från förrättningens afslutande sin talan till vederbörande domstol instämt. Samma utskott har äfven afgifvit följande utlåtande: JE 82, deri utskottet, med anledning at en i ämnet utaf hr O. Andersson väckt motion, hemstält: att riksdagen måtte för sin del besluta en författning om återvinningsrätt till lös egendom, som blifvit genom olofligt tillgrepp rätte egaren afhänd, så lydande: Med upphäfvande af 16 3 5 mom. i k. förordningen om nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den 16 Febr. 1864, förordnas som följer : Har: gods, söm genom köp eller byte eller. såsom pant öfverlätits af annan än rätte egaren, komwit ur dennes. hand genem olofligt tillgrepp; då ege han det atan lösen återfå hos den söm det iunehafver. Har denne på god tro fått godset i håndom, och afstår han det ej godvilligt; göre egaren sin rätt emot honom gällande. genom stämning inom ett år sedan godset tillgreps. Är det afyttradt å offentlig auktion, ä märknad, torg, eller annat allmänt försäljningssställe, eller i salubod eller handelsmagasin, ser dylikt gods vanligen säljes; hafve den, som godset på god tro i handom fått, rätt att det behälla, der ej egaren inom tid, somnu sagd är, hos honom anmäler sig att det lösa och betalar hvad han för godset gifvit. Är godset pansatt hos allmän pantläneivrättning, hafve inrättningen rätt att panten behålla till dess skulden betalas, Hvad nu stadgadt är skall, i tillämpliga delar, gälla, äfven om godset kommit iinnehafvarens hand genom art eller gäfva; dock vare, i fråga om skyldigheten att äterlemna godset, sådan innehafvare, fastän ban är i god tro, ansedd lika med den, från hvilken arfvet eller gåfvan kommit. ; Reservationer äro atgifoa at grefvarne Sparre och Mörner samt hrr Sundell och N: Pettersson. Lagutskottet har vidare uti afgifna utlå tanden n:ris 33—36 hemställt, med anledning af en motion af hr I. Måns joD, samt i öfverensstämmelse med ett vid sistl. riksdag framlagdt förslag dels att riksdagen ville för sin del besluta, att 23 Si K. F.om kyrkostämma samt kv. räd och skolråd den 21 Mars 1862 skall ör: hälla följande förändrade ydelse: Kyrkoherden, eller den hans embete före. gtår. eller ock annan brestman som han för