Aftonbladet – 7 maj 1874, sida 3

leda till några väsentliga tidsbesparingar men väl kunna medföra olägenheter och tra Ikasserier. Punkt efter punkt granskade han förslaget och fann det ofullständigt och I formvidrigt. Intet vore nämndt om full makternas återfående, intet som kunde skaffa visshet och säkerhet om att de i rättan tid blifvit till justitiestatsministern insända. Särskildt framhöll han nödvändigheten af att, om med fullmakterna skulle förfaras såsom här föreslaget var, de utfärdades in duplo. Han ansåg dessutom att utskotten hade tillräckligt göromål, oberoende af motionerna och motionstidens utsträckning, och yrkade derför, som nämndes, afsiag. Den senare, hr Sjöberg, ansåg ändringar i grundlagen ej böra företagas utan de mest tvin: gande skäl, och af några sådana vore det föreliggande förslaget ej föranledt. Äfven de, som ej ha lyckan att tillhöra ständigt utskott, ha under riksdagens första tid tillräckligt göromål med att begrunda de k. propositionerna, synnerligast statsverkspropositionen, som väl kräfde både tid och arbete, och de i utskotten insatta borde väl vara i ännu högre grad upptagna. Gaöromäl saknades sålunda ej. Hvad vidkomme den föreslagna förkortningen af motionstiden, så befarade talaren, att den skulle leda till en förökning i motionernas antal. Till och med om lämpligheten af den redan varande begränsningen i motionstiden kunde tankarne vara delade, och man hade väl knappast motstycke till en dylik inom andra länders författningar, utan att man der hörde klagas öfver olägenheten af att motionstiden vore utsträckt till hela tiden för representationens sammanvaro. Utom desse här nämnde talare äfvenledes hrr Hjelm, Björnstjerna, m. fl. För bifall deremot talade hr Ola Andersson, som sökte visa att genom det nu föreliggande förslaget uppstode en tidsbesparing af 9 dagar i stället för att hittills en tidsförlust af ända till 17 dagar egde rum. För bifall talade dessutom hrr Huss, P. Nilsson i Espö, Jonas Andersson, Wigardt, m. fl. För återremiss talade hrr C. Ifvarsson och Hedin, den sistnämnde i det syfte att utskottet skulle intaga bestämmelser om att fullmakterna skola utfärdas i två exemplar. — Vid den votering som derefter företogs, föll, såsom vi i går vämnde, förslaget med 89 röster mot 76. Utskottets i andra punkten gjorda heraställan om afslag å den af hr Huss atgifna motion om ändring af 96 och 98 23 regeringsformen samt 59, 68, 71 och 72 223 riksdagsordningen rörande dels ärendenas bordläggning, dels valen af ej mindre fullmäktige i banken och riksgäldskontoret än äfven af riksdagenz revisorer af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af justitieombudsmannen, godkändes af kammaren, I anledning af en af hr Huss väckt motion om ändring at 2 59 R. O. hade konstitutionsutskottet hemställt, att denna 8 måtte erhålla följande förändrade lydelse: Betänkande, som — — —— — — — —— afgörande företagas. Genom båda kamrarnes sammanstämmande beslut må dock afgörandet af betänkandet från ständigt eller särskildt utskott kunna till nästa lagtima riksdag uppskjutas, derest förslag derom inom någondera kammaren blifvit väckt senast vid betänkandets andra föredragning. Dylikt förslag skall genast medkammaren delgifvas och kan endast en gång bordläggas. Beslutas uppskofvet, skall vid den riksdag, dertill ärendet blifvit uppskjutet, det utskott, som afgifvit betänkandet, eller, om ären-. det varit af särskildt utskott handlagdt, det ständiga utskott, till hvilket ärendet hörer, ofördröjligen ånyo för kamrarne framlägga betänkandet, hvarefter dermed förfares i enlighet med hvad angående inkommet utskottsbetänkande i allmänhet är föreskrifvet. Rörer betänkandetnågon af konungen hos riksdagen gjord framställning. då må beslut deröfver ej uppskjutas, utan att konungen dertill samtycker. i Betänkande, som afgifvits af tillfälligt utskott, föredrages i den kammare, som utskottet tillsatt, och förfares derefter vidare med målet, såsom ofvan är sagdt; dock att afgörandet icke må till annan riksdag uppskjutas. . Om uppskof med beslut öfver hvilande förslag till förändringar i grundlagarne stadgas i 64 2. Utskottets förberedande hemställanden och förfrågningar må genast afgöras, derest icke någon kammarens ledamot bordläggning begär. Efter en kortare diskussion, under hvilken mot förslsget uppträdde hrr Berggren, C. Ifvarsson, A. Rundbäck, Rubenson m. fl., hvaremot till förmån för detsamma uppträdde hrr F: Nilsson i Espö samt Jonas Andersson, föll dock förslaget vid voteringen med 111 röster mot 32. Ett af kammarens andra tillfälliga utskott afgifvet utlåtande med hemställan om afslag å hr Rutbergs motion angående förtydligande af hvad fiskeristadgan innehåller om kungsådra, i sådan syftning, att mellersta tredjedelen af vattnet på sådant djup, att all fisk kunde framkomma, borde hållas öppen, blef af kammaren bifallen. I begge kamrarne förekom till afgörande särskilda utskottets utlåtande i anledning af brr Hasselrots, Ros, Malmbergs, B. Olofssons och Danielssons motioner om ändring i k. förordningen om egors fredande mot skada af annans hemdjur och om stängsel skyldighet. Utskottet hade i anledning af de väckta förslagen om borttagande ar hit tills gällande stängselvitsord i första punk ten hemställt om aflåtande af en framställning till K. M:t angående utarbetande och främläggarde för riksdagen af förslag till sådan lagförändring, att det i ofvan nämnda förordnirg stadgade stängselvitsord må upphöra att gälla inom det område, K. M:t efter framställning, grundad på ett af ordinarie landsting med ?s af de afgifna rö sterna fattadt och af nästa ordinarie lands: ting med dylik öfvervigt vidhållet beslut, Snr MMA LP AT IA or nh TA