Aftonbladet – 5 maj 1874, sida 3

Rättegångsoch polissaker. Hofrenska målet. Då målet påropades vid Nora häradsrätt den 29 April anhöll Hofren att få afgifva en sannfärdig berättelse. Han hade; sade han, då han den 15 Dec. kom in i sitt stall, fonnit Margareta Sjölund hängande i en af stall spiltorna id denna syn hade han sprungit ut ur stallet för att underrätta Svanholm om saken, men i sin ängslan och oro hade han vändt om på halfva vägen, åter gått ini stallet, lagt liket 1 sin skrinda och öfverbredt detsamma med hudar och hö samt afrest till Harf i sällskap med skomakaren Sandberg, hvilken dock ej medföljde längre än till Aspby. Ankommen till Harf insatte han skrindan på logen. Den 16 på aftonen lassade han ur skrindan allt utom den döda kroppen, körde ner till Prestbäcksbrunnet och afstjelpte der liket. Han berättade vidare åtskilligt, som skulle innebära en förklaring af hvad som kunde hafva förmått Margareta att (den 4 Dec.) förkorta sitt lif. På fråga, huru on kunnat slippa in i stallet, berättade han, att hen den 4 på morgonen, då han i sin bostad i Locknö samtalade med Margareta, på begäran lofvat lemna henne !, tunna säd. hvilken han längre fram på dagen skulle uppmäta och sätta in i stallsvalen. Detta hade han äfven gjort samt. enligt löfte till Margareta, satt stallnyckeln i knuten af stallet för att hon sjelf skulle kunna gå in och hemta sin säd. På ytterligare frågor uppgaf han, att han den 10, 13 och 14 Dec. varit inne i stallsvalen, sista gången tillsammans med skomakaren Sandberg, men utan att någondera gången gå in i sjelfva stallet. Skomakaren Saudberg, som ej varit tillstädes under det Hofrn afgaf föregående berättelse, uppgaf, att han den 15 på morgonen varit Hofrån behjelplig att draga ut skrindan ur stallet och att då intet annat fanns i densamma än som föregående afton blifvit i hans närvaro pålassadt och som af honom uppräknades... Men då vitnet sedan råkade Hofrån ute vid vägen, der han afvaktat hans ankomst, var skrindan mera pålassad samt öfverbunden med tåg. I Nyland hade Hofren och vitnet uppehållit sig 1, timme. under hvilken tid vitnet velat ur skrindan up taga hö för att gifva hästen ; men hade Hofren förhindrat detsamma och i stället framdragit en tornister med hafre. Vitnet uppgaf vidare, att Margareta i Nov. månad sagt sig fundera på att hänga eller dränka sig, emedan hon hade det så stäldt för sig. Den hustru, om hvilken det berättats att hon, åkande i Hofrens skrinda, tagit med handen ner i skrindan och dervid fått tag i en kall hand. var nu tillstädes. Hon förklarade ryktet fullkomligt sanningslöst och visste ej. huru det kommit i omlopp. Hon hade ej åkt med Hofrån sedan den 1 Nov. Åtskilliga andra vitnen hördes, hvilkas utsaor ej hafva något synnerligt intresse efter den ekännelse Hofrån sjelf afgifvit. Sr snös.bogten.) — Mordet ä mjölnaren Skalberg. Från Söderhamn berättar Helsingen för den 2 Maj: Den saknade Skalberg, som omtalades hafva i Bollnäs tagit öl för ärende och senast varit synlig i Arbrå, är nu funnen, men — mördad och rånad.