Aftonbladet – 5 maj 1874, sida 3

glömda innan de hunnit fill en sådan fåtölj Det är det som gör skilnaden eh stor. Hvad skall maw sedan tala om? Om Maj festen i Stockholm och Upsala är ej myc ket att säga. Hvad dock icke någon tid ning, så vidt vi kunnat finna, ännu omta lat, det är att från riksdagens Andra kam mare utgick ett anslag mot högtidlighällan det af den förste Maj, åtminstone hvad kam marens egna ledamöter beträffar. Anslage förkunnade plenum på sagde dags eftermid dag! Har man väl någonsin hört talas on att. en svensk lagstiftande församling hålli öfverläggningar i sjelfva det officiela ses sionsrummet den förste Maj på eftermiddsa gen? Aldrig har en sådan församling gjor sig skyldig till något dylikt, Att de m varande ledamöterne ej heller ville göra det kunde man nog finna, ty så snart anslage bekantgjorts. märktes en dof oro och et icke otvetydigt kuot i salen. Man tyekte göra sig beredd på det yttersta, d. v. s att icke infinna sig på eftermiddagen. Hvad hade således inträffat. om anslage icke i tid undanröjts? Jo, talmannen had fått sitta ensam med sin klubba, möjligtvi: i sällskap med sekreteraren och ett pai notarier samt kanske, der uppe i höjden de shvita negrer, som kallas tidningsrefe renter, hvilkas slaflif ej tillåter ett aflägs nande, så snart talmannen är på sin plats Men det kunde ej gå på det sättet. I has erhöllo ärendenas behandling en högst märk bar tillökning i skyndsamket. Den ena frågan efter den andra afgjordes i flygande fläng, och det dröjde ej länge förr än hela föredragningslistan var uttömd: Något ef termiddagsplenum kunde således ej komraa i fråga. Dagens ära var räddad. Eavor del af Andra kammarens män begat sig till Hasselbacken och improviserade en Maj. fest. I den stora salen syntes ettintelligent centralbord eller, om man så vill, ett centralt intelligensbord med en glad festmåltid i största hast anordnad, under det Första kammaren in pleno med stor högtidlighet i enskilda rum på samma ställe intog en redan förut väl uttänkt och med lika stor past som samvetsgrannbet utarbetad galaliner, Vi äro öfvertygade att telegrafen genast sattes i rörelse för att förkunna detta för len öfriga verlden. Hvad gjorde man anars med en telegrafinrättning? Det är just vid sådana tillfällen, man först riktigt orfar huru långt vi hunnit före våra fäder. Huru länge fick man ej i landsorteni forna iagar gå och vänta på underrättelsen on: utt presteståndet haft en glad middag den örsta Maj på Blå porten? Det fick man j veta förr än framåt pingst. Och hvilker vighet gick ej åt, innan man här i Stock rolm erhöll kunskap om: att :en drottning lansat på en underdånighetsbal någonstädes det öfriga Sverige? Men nu! Nu har nan redan tidigt på morgonen fullkomlig risshet om att hennes majestätet drottninsen natten förut dansat francaise i Göteorg. Man har sjelt icke haft tillfälle att esa till Göteborg för att se på tillställninsarne, men man intresserar sig alldeles ofantigt för dem och man har lyckligtvis telerafen att tillgå. Man går tillsängs kl. 11 . m., och tänker: jag undrar huru läng: nan pu hunnit på Göteborgs börs. Visste nan ej att. telegrafen skulle redan: påföl ande morgon lemna fullständigt besked, unde man naturligtvis icke somna, utan ick ligga der och vrida sig i pinsam oro. Tu somnar man ganska lugnt, drömmer att nan sjelf är midt uppe i dansen och vaknar rid goåt lynne kl. 8 f. m. Morgontidninarne ligga redan på nattduksbordet. Msn ehöfver blott sträcka ut handen, söka att ppra ögonen åtminstone så mycket, att tan kan läsa den stora telegramstilen och. nån finner hela balen telegraferad. Göteborg, kl. 1,15 f. m. står det med etstil. Lefve telegrafväsendet! Man får eta att konungaparet infunnit sig på balen 1. 12 10, att stadsfullmäktige stått vid rappan, som varit rikt dekorerad, att bal alongen strålat, att ett duggregn fallit iock ej i salongen, förmoda vi), att känslor itvit sig luft i hurrarop (uppgift på antaet saknas), att både konungen och drottingen dansat francaise, m. m. samt att de ungliga lemnat balen kl. el, ailtså för bmnt sju och en half timmar sedan, under et vi lågo i vår ljufva slummer. Se, det är vetenskapens triumf! Hvad ore vi utan telegrafen?