Aftonbladet – 5 maj 1874, sida 2

Carlisterne erkänna nu sjelfva, enligt ett Mt dagens telegram, att regeringstrupperna nryckt i Bilbao. Orsaken att de måste Uppgifva sina boet bros de oc lens öfvesjösne artilleri. På samma gång försäkras do att carlistarmen är fallkotmligt oskawa, men att deremot segervinarne äro fasligt illa åtgångna. De skulle ha förlurat 16,000 man i döda och sårade, och deras styrka sammansmält till 30,000 man. Enligt denna källa skulle sålunda de slagna ha segrat och de segrande ha blifvit slagna. Visserligen är man van att undfägnas med kuriösa saker i de carlistiska telegrammen, men något så starkt som detta har man ännu aldrig påträffat i dem. Sjelfva fantasiens öfverdrift i det åberopade telegrammet och dess absoluta förbiseende afl rim och reson antyda mer än något annat l att carlisternes här är i grund slagen och : skingrad. Detta bekräftas också af ettan-! nat bland telegrammen, som berättar att regeringen ämnar besätta de baskiska provinserna med militär och bilda flygande kolonner, som skola genomströfva hela landet, tills carlisterne blifvit fullkomligt underkufvade. Den styrka, hvarmed carlisterne belägrade Bilbao, utgjorde enligt tillförlitliga underrättelser, 4000 man; mot Serrano, som vid Sommorostro hade 24,000 man, kunde del blott uppställa en styrka af 18.000 man och mot Conchas 20,000 å 24,000 man hade de endast 10.000 man. Oarlisternes ställningar voro, gom bekant, utomordentligt starka, men deras artilleri af ytterst dålig be skaffenhet. Enligt ett telegram till Times af den 30 April berättas att regeringstrup-. pernas rörelser mycket besvärades af detl ihärdigt fallande regnet, hvilket upplöste marken och gjorde det svårt för dem att storma höjderna. — I Madrid har glädjen öfver regeringstruppervas seger på äkta spanskt sätt flrats med ett politiskt mordförsök, hvilket denna gång var riktadt mot förre presidenten i cortes och chefen för den exekutiva makten Pi y Margall. Gerningsmannen skall ha skjutit sig sjelf, då havs försök icke lyckades. Situationen i Frankrike är i närvarandel ögonblick ytterst kritisk, Om åtta dagar sammanträder nationalförsamlingen, och med diskuterandet af regeringens s. k. konstitutionella lagar börjar en: fejd, hvilken kan komma att leda till betydande förändringar. Regeringens ställning är mycket kinkig. Legitimisternes affall har beröfvat henne stödet af den majoritet, hvilken gaf hennel. makten, och om hon icke lyckas vinna venstra centern, hvilket är mycket ovisst, står on tillspillogifven mvt den nya majoritet, hvilken kommer att utgöras af så väl ra likaler som monarkister. Följden häraf skulle kunna blifva icke blott kabinettets och marskalk Mac Mahons afgång, utan äfven, till lycka för Frankrike, nationalförsamlingens upplösning och hennes ersättan: le med en kammare, som vore ett verkligt uttryck af det franska folkets åsigter och stämning. Med anledning af dessa förhålanden lemnar en korrespondent till Daily News en intressant skildring af de båda personligheter, i livilkas händer de franska egeringstömmarne för närvarande hvila, och vid hvilkas görande och låtande under len kamp, som förestår, verldens uppmärksamhet säkert kommer att med spändt inresse fästa sig. Den ifrågavarande korespondensen är af följande iydelse: Hvad skall marskalk Mac Mahon göra? Frågan är naturlig nog, då ställningen är så invecklad och så mycket tydligen beror oå presidentens beslut. Skall han byta om zabinett? Skall han vädja till nationen? Skall han våga en statskupp? Ingen vet let, emedan marskalken talar mycket litet och sannolikt icke tänker synnerligen mer in han talar. Den aflidne kejsaren kallaleg ibland sfinxen; marskalken är också på sitt sätt en sfinx, eller rättare sagdt en gåta. Att han är en hederlig man, förnekar ingen, att han är en begåfvad och skicklig man, har man aldrig hört någon påstå, Han saknar konversationsförmåga, icke blott. högre ämnen, utan äfven, då det gäller le mest vanliga saker. Han bugar sig för an, yttrar några få höfliga ord af det mest triviala slag, och så är det slut. Och om tan Å sitt embetes vägnar är tvungen att vålla någonting liknande ett tal, så har det ydligen blifvit förberedt för honom, Lägg lärtill en gosses blyghet. Det är ett unlerverk, att denne älsklige, blyge och utnärkt aktningsvärde man kunnat någonsin oli marskalk af Frankrike, Sannolikt skall lan i historien komma att behålla det namn, ivarmed man på senare tiden så ofta belämnt honom, nemligen den ärofulle bejegrade — le glorieux vaincu. Denna belämning har den fördelen att på ett antändigt sätt halka öfver de förfärliga missagen vid Sedan och Weissenburg och mer ästa afseende vid befälhafvarens personliga apperhet än vid hans duglighet. Men jag ipptager åter den fråga, från hvilken jaj Itgick: Hvad skall marskalken taga sig till det intrasslade stycke, som kommer att ppföras på skådebanan i Versailles? Hälla ig till sina ministrar så länge han kan, aturligtvis; men om hans: ministrar skulle omma att stå i minoriteten? Inkalla andra, örstås; men om nu dessa, som mycket trogt är, icke skulle lyckas bättre än deras öreträdare att beherrska majoriteten? Synarligen skulle då ingenting annåt återstå sr marskalken än att uppmana församlinen att förklara sin egen upplösning och tt lemna rum för en annan. Ja, men skulle larskalken sjelf gå in på att stanna vid akten, om nästa församling vore afgjordt epublikansk? Jag betvidlar det. Han har id åtskilliga tillfällen förklarat, att han nser sitt presidentskap fäst vid de konseratives sak, och man har allt skäl att tro, tt han ej är en man, som sätter sig öfver ersonliga fördomar och partiförbindelser. lan kallades till makten afrojalisterne och an vill enligt all sannolikhet försvinna ed dem, i det han gifver åt partisaken vad som var ämnadt för hans fäderneslands enst. Men om marskalken är bunden vid de onservative, är han ännu mer oupplösligt anden vid sin premierminister hertigen af:S roglie. Orsaken ligger nära tillhands. Främi k ande för politiken, ovan att underhandla!ft ed partierna och till och med med sina;h ;na ministrar, behöfde marskalken någon, mm kunde leda hans första steg, som kunde : di sstämma hans vacklande äsigter ochiK m kunde förbereda hvad han skulle säva! al OP AA bei OM rå AV br rn RN Mt