Aftonbladet – 24 april 1874, sida 3

Article Image
ol modin, grefva Björnstjerna vm. fl., hvilka 1 visserligen erkände att mer än ett vete rinärinstitut b:höfdes Btminstons ej ännu -i Sverige, men aw deta ej borae fö läggas i en amåstad, der fa vor: slact den isolerade ställningen skulle mex ligt inverka på läroavstaltens lif och ve I tenskapliga hå lning. Att i detalj följa den I flera timmar varande, mo: elutet rätt enfor: miga debatten, hvars hafvuddrag fionas an I ydda i det föregående, skulle icke löna möJden, Resultatet blef det, att vid den anställda voterivgen, som slutade nära kl. 1 vå natten, segrade utskottets hemställan om afelag å säväl K. M:ts framställning om å de väckta motionerna, med 96 röster I vot 38. Frägan fick således samma utgåvg i båda kamrarne. Under de nära 12 timmar som Andra kammarens gårdagssammunt:äde varade bann Iwan icke genomgå mer än de 34 första punkterna af de 108, som statsutskottets utlätande angående ättonde hufvadtiteln innehåller. I Vi komma nu till er redogörelse för de till åttoude hu:vadtiteln böraude frågor, som endast inom Fösta kammaren blefvo bekepdlade och d:r föranledde diskussion. I Den af utskottet på grund af hr Johan ves Larssons motion föreslagna åtgärden, latt rikgedagen skulle i skrifvelse anbåla I det K. M:; måtte frranstalta om ersättning låt egare af hästkreatur, som dölate för häm mande af sjukdomen rots, blef afkammaren afiligen, sedan grefve Beck Friis uppträdt I med yrkandet, att trågan mäts på grurvd af inträffade omständigheter förfalla: ) Friherre af Ugglas motion om förhöjsing till 2000 krosor af det för Vilterbetsakad mien till t:yckningskortaader utgående an slag hade af utikottet afstyrkts, men biötla. nu af kammaren. Giefsve Henning HamilI ton, grefva Beck-Friis och statsrådet Alströmer talade för bifa!l sill motionen; likaså lbr Bergstedt, som begagnade tillfallet :t klandra, det ecklesia-tikministern icke vidtagit någon åtgärd för anslaget: köjarde. K. M:t bade för hvartdera af ären 1874 Toch 1875 begärt ett anslag af 5574 kronor I ill dyrtidstillägg å dorkspitlens tjenste I män. Utsko tat bade tillstyrkt endast ett lanslag af 3716 kronor för 1875. Hr Ryden I talade för beviljanda af det utaf K. M:t äskade anslaget; utskottets Bsiter derew ot försvarades af frih. Beck Fris och godkän I des af kammaren utan vo e-ing. K. M:t hade till löneförbätwrisg ät lärare I vid statens elembatarlärove:k för innevarande Er å extra star äskai 388 000 kronor. Utskottet hade i anleduing häraf hemsvällt att K. M::s ofvanberörda framställning mätte på det sätt bifallas, ait för tiddstande af 4 tillfällig lönefö bättring de!s med 500 kronor å: hvar och en af de vid elementarläroverken anställde rektorer, lyktorer, adjunkter och kolleger, hvika för närvara: de uppbära i lön 2500 kronor oc: derunder, samt dels i enlighet med de af K. M:t föreslagna grunder ät öfaingslärare vid förenämnda liroverkeit sammanräknadt belopp af 275,600 kronor för innevarande är anvisas. H Carlson uppträdde för bifall till sin inom utskottet agifoa reservation, i hvilken frih. v. Essen och grefve B-ck-Friis ivstämt, ocb hvari yrksts, att den tillfälliga löneförhöj ningen för innevsrände är måtte ut träckas atven till da lärare, hvilkas lön uppgår rill 3000 kronor, bvadan såöledas anslagsbeloppet skule stiga till 346,500 kronor. Grefve af Ugglas snsåg, att det visst icke var sämre stäldt för elementarlärarne an för statens öfriga tjensteman, i synnerhet som de förstnämnde hade godt tillfälle att skaffa sig biförtjenster. Tal. yrkade bifall till utskottets förslag. Grefve BeckFriis anförde, att under det jemförelsevis få elementarlärarse med 1000 å 2000 rårs lön vore gifta, så vore deremot de fleste, som hafva 3000 rdra lön, gifta män, hvadan det ville synas, som skalle sistoämnda summa vara behöflig för en gift elementarlärare. Yrkade, att reservationen skulle bifallas. I samma syfta talade hr Hasssl rot, frin. Funck och hr Ryden., Greive C. G. Mörner påpekade. i buru mycket lyckgare stallniog än statens öfriga 1jenstemän elementarlärarna skulle komma genom den nu föreslagsa lönstörhöjniogen. Hvar för hade man jäst här talat om gifta och ogifta tjenstemän? Nagot sådant hade icke tagits i betraktande, då det forut gällt att bestämma löneförhöjningar. Tal. ville rösta för utskottets förslag. Man borde besinna att elementarlärarne få lön genast efter slutad kurs, hvilket icke vore fallet med en del andra tjenstemän, som dock — trots Atskilliga talares påståenden — hafva lika tung och trägen tjenstgöring. Hr Sundell och grefve Axel Mörner önskade, att kam maren skulle bifalia utskottets sörslag, hvilket vore ganska liberalt; i motsatt fall skulle man blott draga frågan under gemensam votering, hvilket man helst borde updvika, — Vid slutligen anstäld votering inom kammaren afgåfvos 40 röster för reservationen, 37 för utskottsförslaget. Utskottet hade afstyrkt dyrtidstillägg för år 1874 åt universitetslärarne. Hr Rydin framställde det förslag, att universitetsadjunkter, som ej bafva annan tjenst eller verksamhet (t. ex. prsbendepastorat, läkarepraktik, e. 8. v.) skulie erhålla 20 procents eyrtidstillägg tör 1874, och att riksdagen skulle för nämnda ändamål anslå 15,000 kr.! att af K. M:t efter särskild pröfning för delas. Grefve Henning Hamilton och hr Bergstedt gillade till alla delar detta förslag. Omförmälde tjenstemän vore bosatta i de jemförelsevis ganska dyra universitetsstäderna, och man borde för öfrigt besinna, att ju mera elementarlärarne gynnas med bättre löneförmäner, desto svårare vore det att visna framstkende universitetsadjunk:rer. Äfven hr v. Koch uttalade sig i nämndel syfte. Grefve Beck-Friis och frih. v. Essen kunde icke finna, att behofvet här vore sl: trängande, hvadan åe yrkade bifall till utskottets förslag. — Hr Rydins förslag sntogs slutligen vid votering, med 51 röster mot 29, hvilka sisnämnda afgåfvos för utskottets hemställan. I öfverensstämmelse med detta beslut god: kände kammaren utan votsriog hr Rydins förslag, att de trenne adjunkter vid Curolin. ska institutet, hvilka icke utofva medicinsk . praktik, skola för 1874 erhälla 20 procents !1 dyrtidstillägg, hvadan ett anslag af 15001: rår skulle för nämnda ändamll anvisas. : Utskottet had föreslagit, att riksdagen skulle till K. M:ts disposition å extra stat; anvisa ett förslagsanslag af 10.000 kr., att: användas till understöd åt sådana i verksamhet. varande folkhögskolor, som visat sig vara ! gagneliga och at K M:t pröfvas vara i be; ; : ( l f 1 hof af dylikt undersöd. under vilkor att landsting, kommuser eller enskilde, bvar för sig eller gemensamt, dertill lemnadel: bidrag, som, inberäknadt elevafgifter, sammanlagdt wotsvarade minst dubbla summan af statsbidraget, hvilket sistnämnda dock ej finge äfvaerstisga 2000 kr för hvarie akola

24 april 1874, sida 3

Thumbnail