dra qvinnor; Du påminner mig om Jessi Vil:ars, som, då hennes man röker, beskä mar sig att bon är vära att qväfvas deraf men, då hon ute på terrassen möter Wynd ham rökande sin aftonvpipa, läspar, att de inte fiönes någonting sä ljufligt som dof ten af tobak. Nå, mr Cheyvasney! jag gö mig inte samvete af att, då mina vänne höra det, forska i deras affärer. Ha d Vigne och Trefusis inte förr än nu haf någon liten böjelse för hvarandra? Jo0, säkerligen, svarade jag. :Den lå gan har länge brunnit med höga flammor derom skulle Trinitys promenader nog kunnå förtälja mången vacker saga. Hai började hos Diana men öfvergaf henne fö Venus. Deruti har dn inte så alldeles rätt, dir samle skälk, ty inte ett ögonblick har Tre fusis trängt mina jagtpassioner iskuggan försäkrade de Vigne. Derom har jag svärt att yttra mig Fortsätter du nu din kärleksaffär der der slutade ? ö Jag förråder aldrig hemligheter, som rontivmer dela, sade de Vigne förbehåll samt, men jag skall vara ädelmodig mot lig, Artur, och taga dig med mig till henne. Mycket förbunden. Hvad är ert om löme, mr de Chefontaine, öfver denna myc: ket omtalade skönhet? frågade jag den lille. liflige baronen. Åhlb skrattade han, alla edra fruntim ner äro utmärkta och särdeles angenäma lå de inte äro tillgjordt blygsamma. Jashb, det är ett i edra ögon svårursäkt igt fel? frågade Sabretasche. I eåra äfven, tror jag, i alla fall kan nan inte förebrå Trefusis att vara bebaf ad dermed! Sabretasche gnolade:. Non jamais tourterelle MNaima plus tendrement, Comme elle tait fidble A—son dernier amantl! De Vigne blef missnöjd, gick fram till önstret och såg uti parken Jag följde