Aftonbladet – 23 april 1874, sida 3

jvlifvit af båda statsmakterna antagen endast I såsom läst experiment, för att inom kort lemna hepne benne a o af betänkli vissa bänseenden ionebäller hon i andra afseenden goda tan kar och uppslag, så måste man eöka neu tralisera de förra och utveckla de senare, och bådadera sker säkrast genom förhöjd lärareski: klizhet och förbättrade metoder. Men till viniandet af detta mål skall ingenting kra:ugare bidraga än en ändamåls enligt ordpsd nraksisk lärarebildning. Ocks förklarade 1873 års riksdag sig öfvertygad, att på lärareti en och de rkan, hon förmör ntöfva på den off za under vigeningev, kommer att bero, längt mer än på enskilda freskrifter och lagstadganden. -j alspast huruvida öfveransträngningen i värt lands skolor verkligen skall blifva at halpen, utan ock huruvida värt undervis oingsväsesde skall i sin helhet lyckas erhälla en högre lyftning och taga ett länge efterlängtadt steg framåt. På gruud af denna sin uppfartning ansåg riksdagen, i likhet med K. M:t, det af läroverkskomiten framstälda förslaget till utveckludt profå: iogalunda göra tilfyll:st eller motsvara det afsedda ändamäle:; den förklarade sig ö vertysad om otillräckligheten af hvarje av nan åtgärd än den Bom stär att ästadkomms senom en för det afs-dda ändamålet exkom inrättad anstalt. Et detaijeradt förslag till en dylik anstalt för-lieger nu till riks dagens afgörande; det skall snart visa sig, om riksdagen verkligen hade allvar med sitt tal om lärarebildningens stora vigt och vill bära kons: qvenserna deraf, eller om den ryggar för dessa konseqvenser, när de äro förensde med betydliga kostvader. Dock de: senare kan ej antagas om en representation, som med sådan frikostighet plägar omhulda bildningens intressen. Det kan ej antagas att i en tid. dä man börjar allt mer iuze att okunvigheten är för sowhället det dy raste af allt, man sbulle vara blind derför, att lörarers okunnighet angående rätta sätte! att sköta sitt kall är dyrare än hvarje annan . —Dn