Aftonbladet – 23 april 1874, sida 3

Article Image
SR RFV UB FRSebe vt Mt RE Mere RIPESER JPY SETSTYUAES —n a Re gren sent tan , (Insändt.) Statsutskottet och det föreslagna kenstslöjdmuseet. Bland andra vistiga frågor. som i dessa dagar förelivga till riksdagens behandling. är äfven det af hr Per Nilsson i Epö väckta förslaget om bildandet af ett svenskt musenom för konstslöj? och odling-historia.. hvilket borde grandläggas genom inköp af de redan till utlandet sålds Hm merska samlingarna. i det deras nye egare. hj C. J. Bosdet, förklarat sig villig att mot samwmt köpesumma han betingat sig. eller 120 000 pund sterling, afstå desunma åt svenska saten. Statsutskottets nu föreliggande afs:yrkande yttrande bar. synes det oss temigen lättvindigt behand lat den för Sveriges framtid i sanning hetyiande avgelägenheten. Utan ett fästa afseende vid de många säkerligen för utskottet tillgängliga nt talanden äfven från alla hörda officiella myndigheter. om den stora vigten a att dessa här hopbreg:a samlingar ej gå ur landet helst de innesluta en högst betydlig mängd för alltid oersättliga minnen af konstoiling och svensk: Jif — utan afseende härå. har utskottet uteslutande fäst sig vid frågan om den erbjudna köpe skillipgen och dervid. eget nog. med syvnerligt förtroende åberopat ärendets hb handling hos K. M:t 1872 samt särskildt -en inom ecklesiastikdepartementet. då frågan der b-ndlades. gjord ap proximativ uppskattning. enli vilken samlin sarnas värde högt beräkvadt skulle uppgå en dast till 720 600 rår Då denna egendomliga värde ring, om hvars tillvaro man tiliförene aldrig hört. talas. och som åtminstone icke. efter hvad vi, bestämdt veta är nppgjord under granskande af samlingen sjelf. nu synes utgöra sjelfva kläm man i utskottets utlåtande, torde det kanske vara skäl att något litet belysa densamma, helst för flertalet väl frågan om samlingarnas pen nivgvärde torde vara det vid sakens afgörande mest talande skälet Någon annan officielt företagen värdering al de Hammerska samlingarna är 038 icke hekant. än den som i början af 1872 gjordes af slöjdskolans i Stockholm lärare med viträde af en mängd sakkunnige personer. Men denna upp tkattuing var endast partiel, då den. såsom komiterades tryckta utlåtande npplyser. endast om fattade 13787 nummer af samlingarnas nu till öfver 120.000 uppgående föremål; och dessutou: inskränktes den på så sätt. att den, såsom uttryckligen tillkännagafs. afsåg endast sakernar värde såsom wunderrisningsmateriel, utan beräkning af deras affektions-, konsteller marknads pris. Denna vardering slöt på en summa af 467.711 rdr. Alla rena konstföremål. böcker. handskrifter. mynt och medaljer samt de många minnena efter namnkunniga personer förbiginsos vid densamma. hvarvid är att märka att i syn nerhet inom den förstnämnda afdelningen finnas nammer. hvilka ensamma uppväga hundratals inowm de granskade klasserna En enkel räkneoperation visar nu att om samma medelvärde för hvart föremål i hela samlingen antogs. som det slöjdskolans komiterade åsatte 13 800 af dessa borde värderingssumman stiga till omkring 4 (fyra) millioner (!). Men nu innefattar samlingen. som ofvan nämnts. tusentals gravyrer, handteckningar. böcker och mynt, hvilka icke kunna i dylikt antal uppskattas så högt som 84 rdr stycket (slöjdskolevärderingens medelpris); och det är detta som delvis förklarar, hvarför köpesnmman ej uppgått till nyss nämnda belopp. andra sidan kan emellertid ej villräckligt beto vas. att komiterades värdering uteslutande skedde ur andervisvingens synpunkt, att den måste förersg.s klumpvis. samt att föjjaktligen hels grupper äfven lågt uppskattade, i värde långt öfverstiga hvad dessa komiterade anslagit dem till Enär sålunda, strängt taget. de Hammerska smwliagarna aldrig onderkastats någon allsidig och uttömmande värde ing från ue offentliga myndigheters sida, hvilka haft uppdraget att yttra sig öfver önskvärdheten af deras ivköp, så torde ingen uppgift från detta håll böra anses i högre mån tilliorlitlig. Deremot bör väl kunna som bevis för samlingarnas värde auföras redah det offentligt framlagda förhållande. att de. efter noggrann och lånvgvarig undersökning. in köpts för utländsk räkning genom nuvarande egaren, br Bosdet. till det pris, hvarom nu ä fråga. Om han på förra egarens uppmaning med gifvit svenska staten rätt att öfvertaga köpet har det efter ail anledning skett af personliga skal. enär säkerligen afsigten eljest är att skingra samlingen i Erxgland. och således köpesumnan bestämts med utseende på en kanske ej ringa vinst vil återförsäljnisgen. Lyckligtvis är icke detta bevis det enda eller ens det starkaste. Må det tillåtas oss att bland de många värden och värderingar öfver samlingar och föremål ai liknande art. hvilka stå oss till buds, auföra blott några få för att gifva en föreställning om prisen på konstoch konstindustriföremål för när varande. Aflidre kouung Carl XV:s till sven ska staten skankta samlingar i konstindustri (om 2800 nummer) hafva värderats till omkring 770 600 kronor; de å auktion efter honom sålda föremålen (923 nummer) betaltes med öfver 100 000 kronor. I förhållande till dessa summor är priset på de Hammerska samlingarna (i rundt j. tal 120,000 nummer) obetydligt. Svensk fsjans från förra århuudradet betalas nu med 50—100 kronor för vanligare, 200. ja, 300 förovanligare soker; samlingen innejåller omkring 500 dylika stycken. Utmärkta pjeser af gammal-italiensk fajans (majoliks) betinga enorma pris, vanliga blott: 600 å 1000 krocvor; samlingen eger 46 sådana Äldre gobeliner gälla i Frankrike 1020.000 irancs (15 000 kronor) stycket: samlingen inne håller omkring 20 sådana. För en enda kopp af sevresporslin har i vårt land bjudits 2000 kronor; samlingen innehåller 24 äkta såvrespjeser. bland den både koppar. tallrikar och vaser med målnisgar. Ena pokal af bergkristall il: samlingen har sedan länge önskats af en rik privatman i Eagland mot 1000 pund (18.000 kronor); flere dyrbara arbeten i samma stehart finnas der Äh betydligare ställa sig prisen, när det bir frågan om de egentliga konstföremålen: der räknas endast i tusental för bättre stycken. Men vi vilja ej trötta med upprepande af prislistor; det anförda torde redan vara tillräckligt för att ådagslägga det dylika samlingar, som do Hammerska, innesluta ett ofantligt penningvärde. i Att bär utbreda oss öfver de många synpunk ter, ur hvilka frågan om ett konstslöjtmnseum kan betraktas, har ej varit vår afsigt. En sak kunna vi dock ej lemna oanmärkt emedan den sammanhänger med prisfrågan: Det är den ar motionären förutsatta ärvas och återförsäljningen. i händelse af ett blifvande köp. I let hanseendet eger man ettvigtigt prejudikat: I inköpet af den M-inanderska myntsamlingen. lå genow afskiljande och försäljande af obehöfliga dupletter staten erböll en högst betydande tillväxt i sin myntsamling för föga mer än me. uallvärdet och med en uppoffring af blott omkring 5000 rdr. Något dyikt. om ock ej i så omfattande skala. skulle sannolikt låta sig göra med dHammerska samlingarne: och utom dess skola flere af statens förutvarande odlingsinrättningar. nationalmuseum, riksarkivet. kuugl. biblioteket m. fl. kunna genom dem riktas, utan 6 att sjelfva bufvadstommen. afsedd för det nva l—— AMRA —— —

23 april 1874, sida 3

Thumbnail