Aftonbladet – 23 april 1874, sida 3

Tidningsöfversigt. Stoc holms Daczblad ianehörl för några dagar sedan en väl skriven och tänkvär: gposats rörande rägra ännu qvarstäendr skyddsrullar, hvilka lägga svåra binder i vägen for uppkomsten elier for gåogen af vissa iohemska näringsgrenar, utan att in bringa någon nämnvärd fördel för staten och ntan att i verkligheten komma nbgon inhemsk industri till godo och om hvilgas borttagande derför tåde protektionister och frihandlare borde kunna förena sig. Ur denna nppåats meddela vi hvad som särskildt rör tulatfzifter, hvilka inverka menligt på tryckerinärisgen, bokförlagsverksamheten och deri enom på det litterära lifvew utveck ling i vårt lsnd: I anledsing a? för rigningar rörande tu!lsatserna å flere för boktryckerioch fö lagasörelgen vigtiga artiklar hafva bokförlägsareföreningen cch boktryckeric:cieteten i Stockholm till bevi!lningsu skottet ingifvit an promemoria, bvari snhälles om borttagand-e af tullsatserna ä 1) bokt-ycksitar, ster. otyper, clich6er m. m; 2) bok och koppartrycksfärg; 3) planscher. lösa eller sammphäftade, forografier, litog:afi-r m. m.; 4)b k. bindnioagseloth — allt artiklar, hvitkas tull beskatining är ganska betungads dels för bok:rycka:e, dels för förligvare, och hvilkas tailfiibet skulle högst obetydligt minska statens inkomster utan att i någon nämnvärd mån förfördela här befintliga niringsgrenar. Så har t ex. S ockbolms förnämsta silgjuterifi ma genom sin represestant onde teckast desna ansökan om tullfrihet for boktrycksstiiar och det finnes ingen an le ping :niaga, att här vara: de tryckfärgsfabrikanter, hvikas tillverkning på lärgt sär icke är tillräcklig för b hofvet, skulle lida min.kving i sin afsättniog genom tnllf.ihet ä denna artikel, Ea något vigtizare fråga har denna prom:mvoja vickt gnom den deri framstälda ans kan om tullfribet äfven å papper, rä val post. och skrifpapper som tryckpapper af alla slag. Häremot reser sig naturligtvis i första hand poppersb ukens åtmins:one skenbara intress ::;f cen nu beståe.ds. skyddstull-ns bib-bå-lande, och man skal troligt vis före pegla oss hela den inhemska pappersfabrikationens ruin såsom en föjjd af tu!lsatsens bor tagsnde. Lyckligtvis har dock erfarenheten något art säga i denna fråga, som, i srället cör att bestyrks dessa farhågor, gifver dem den påtaglizaste ve erläggning. Talen b tryckpapper var, som bekaut, ända till 1861 7s öre pr skåp., men nedsattes då ti!l 6 öre och 1868 till 4 öre, således frön 1861 till 1868 med 3 eo öre pr sköälp. eller i det allra närmaste semma nedsat ning af skyddet, som nu skulle komma i fråsa, om tullen belt och hå let borttoges irån d-ssa papper sorter Nå väl, lårom oss nu tillse: har papperstillv.rkningen till följd af denna tulinedsättning 3 e re blifvit förstörd eller ens förminskad? Svaret !yder enligt de officisla uppgifterna som följer. Vid rike:s pappersbrak tillver kade :: Tryckpapper : 1860 1868 1871 Ris 43 191 26 951 75 726 skälp. 1133800 37493!0 4947 600 Värde rdr 799600 1546000 2305760. Papper i a!lmä het: Värde rår 3066 145 4036 602 4750 088. D-t vill säga, ant -edan tullen ä tryck