Aftonbladet – 23 april 1874, sida 3

skaplynne kungat inläggas i dess återgifDe båda mell: nstämmorna ni lärer vara att med snaraste motse — störde nybörjerens rätsla och osäkerhet i nögon mån ictrycket af en ganska vacker tenorröst. Ypperliga instrumentalnummer, htergifna ned hofkapellets erkända förtvöfftighet i samspel och nyansering, förlänade durbelt värde åt d-n invebällsrika konserien. Den inleddes med Cherubinis onuvertur til: Faniskas, kompooersd i Wien är 1806 och ett nönsterverk af klassisk formfulla: doing Vidare förekom den romantiskt tjusande nuverturen till Den sköna Melusina af Mendelssochz, ett arbete frön den alsterrika period, som mästaren på ett så intagande sätt har skildrat i sina Reisebriefe. Skön hetspriset baod da nnder aftonen: gifna tondikterna torde dock kunna tillsrkännas Beethovens bexriiga, 1806 komponerade pia nokonsert i G dur (opus 58), i hvars tolk ning hr R. Anderson väl icke lärde ose käppa en fulltmegnad konstnärsindividnalitet, men onekligen i ätskilliga momen:es uppenbarade sann ech varm uppfattning af amnet och städse motsvarade bvad man med afseende på korrekthet oc gedigen färdighet har rätt at fordra af virtaosen. Till de visor vid piano, som af konsert zifvarinvan utfördes, sköttes ackompanjemanget med mästerskap af hofkapellmästaren Norman. NE RNE SEEN