Aftonbladet – 22 april 1874, sida 2

Statsutskottets utlåtande rörande regleingen af utgifterna under riksstatens åt onde hufvudtitel, hvilket i morgon förekommer till behandling inom kammaren, Itgör ett nytt bevis på den gynnsamma tämning gentemot den andliga odlingen, om eger rum inom vår representation, och varigenom den så fördelaktigt skiljer sig rån Norges och Danmarks, huru många emförelsepunkter dem emellan än i öfrigt nå erbjuda sig. Nästan samtliga de på lenna hufvudtitel begärda anslag hafva afl. atskottet tillstyrkts, och det är all anled ning att förmoda, att de likaledes komma att af kamrarne beviljas. Isynnerhet hafva elementarläroverken blifvit väl omhul lade, på hvilkas stat man finner följande betydliga ordinarie anslagssummor: för lä rares uppflyttning i högre lönegrad 89,000 kronor; till löneförbättring åt öfningslärare 18,250; till arvoden åt extra lärare 16,000:; till vikarier och oförutsedda behof 10,000; till löneförbättring med 500 kronor inom hvarje aflöniagsgrad för rektorer, lektorer, adjankter och kolleger samt tilllöneförhöjning ät öfningslärare 381.700 kronor; till dito vid pedagogierna 66.000 kr.; hvarförutan extra anslag till ett samwmanräknadt belopp af nära 400 000 kr. till löneförbättringar i nämda fall bli!vit föreslagna att utgå för ionevarande år. Dessa anslag äro tvifvelsutan af billighet och behot föreskritba, och do för i år föreslagna löneförhöjningarna kunna icke betraktas s som något brott mot den af riksdagen för öfrigt faststälda allmänna grundsatser, att icke göra någon ändring ud den för i år uppgjorda staten, enär riksdagen förlidet är, i samnanharg med godkännandet af hufvadpunkterna i den nya läroverksorganisationen och under erkännande af behofvet af förhöjda löner, begärde framläggandet af ett fullständigt försiag till lönereglering för läroverken, Riksdagen har således här vid lag gifvit eti löfte, som den — att döma efter statsutskottets utlåtande — är beredd att nu inlösa. En klass af elementarlärare har likväl icke vid fördelningen af dessa anslag kommit i åtarke, och det oaktadt den för läro verkens beständ är alldeles nödvändig och består af de svagast sflönade af dessa tjenstemän, för Hvilkas bekof statsutskottet och riksdagen i andra fall visat sig ega öppna bjertan och händer, De lärare, som vid den allmänna löneförbättringen blifvit förbigångna, äro extra lärare och vikarier, ty de med resp. 16.000 och 10.000 kronor förhöjda summor, vid hvilka desse få figurera såsom rubriker, afse alldeles icke någon förbättring i deras vilkor, utan blott att bringa anslagen i öfverensstämmelse med de verkliga behofven, Det kan dock icke falla oa8 in att tadla utskottet för detta förbiseende af extra lärarnes och vikariernes behof och billiga anspråk, ty hvårken statsverkspropositionen eller någon enskild motion har gifvit det anledning och rätt att taga denna fråga i betraktande. Desto mindre deremot kan man uädgå att förvåna sig öfver regeringens uraktlåtenhet i detta afseende, för hvilken vi ej kunna finna någon rimlig förklaringsgruud, Dock — orsaken må vara hvilken som helst — ett faktum är, att EK. M:t och till följd deraf utskottet bibehållit dessa lärare vid sina förutvarande svaga aflöningsvilkor, hvilket enligt vär uppfattning är stridande mot både billighet och rättvisa, hvarför vi velat påkalla den allmänna uppmärksamheten för deita förhållande, Alldeles omöjlig att vinna bör ej heller en rättelse häraf vara, ty lika väl som en moiion kunde väckas om förbättring af regementspastorernes löne vilkor, i likhet med hvad K. M:t föreslagit för armåns andra civila tjonstemän, kan en motion härom med anledning af det upptagaa ärendet om öfriga löneförbättringar åt elementarlärare ganska väl väckas. De arvoden, som extra lärare och vikarier hittils sedan 1858 uppburit, äro 1000 kros nor för den, som fylt de i lag föreskrifna behörighawsvilkor för ordinarie lärareplats vid skoloraa, samt 750 för de öfrige. Dessa vilkor skulle nu visserligen kunna anses såsom rätt goda för extra ordinarie :jenstemän, jemförda med de för andra i denaa kategori vanliga, men härvid är det särskilda förhållandet att uppmärksamma, att extra lärare hafva alldeles samma tjenstgöring sem de ordinarie, någon gäng kanske till och med en mer betungande, hvarför ock det k. cirkuläret af den 26 November 1858 bestämde arvodet för dem, som egde foll kompetens, lika med första gradens or dinsrie löner, hvilken gruadsats äfven gjort sig gällande i 1872 ärs cirkulär. I öfver ensstämmelse härmed föreslog också direktionen för Stockholms stads undervisningsverk i sitt utlåtande till K. M:t af den 14 November förlidet år — hvari för öfrigt hemstäldes att löaerna för samtlige lärare i Stockholm skulle höjas med 100 kr. — efter att med afsbende på extrå lärare vid Stock: bolms gymnasium hafva föreslagit särskilda arvodesbelopp, att öfriga ex:ra ordinarie lärare, som genomgått prafår eller ett år vid elsmentarläroverk tjenstgjort och aflag: filosofi kandidat-xamen eller godkändt kollegaeller adjazktsprof må erhålla arvode ester 2000 rår för är eller samma belopp, som föreslagits iör adjunkter eller kolleger i lägsta lönegradea samt att extra ordinarie lärara utan dessa qvalifikationer må erhålla årligt arvoda af 1500 rdri stället för 750:. Denna grundsats af likställigheti lönevilkor mellan ex ra lärare och ordinarie i lägsta graden, hvars rättvisa förut af reseringen exkänts, synes söledes fordra at: arvodena för de förra äfven höjas med 500 kr. Detta måste också af de störeta sparsamhetsifrare anses för billigt, då saken rör personer, som för afläggandet af filosofie sandidatexamen och genomgående af s. k. orofär offrat mycken bäde tid och möda och . de allra flesta fall åsamkat sig skulder, som måste betalas. För bildade män af omkring 30 års ålder utgör en lön af 1500 kr. Ärligen dock ingen öfverflödig ersätt ring för ett arbate, mölosammare och vigigare än i de flesta andra lefnadskall. I denna fråga finnes dock en synpunkt än rigtigare att iakttaga än de enskild: s aldrig så villiga och berättigade anspråk på lörevilkor, om stä i någon öfverensstämmelse med deas bildning och med rätta aktade samhälls tällning, och det är synpunkten af skolans get intresse. Ecklesiastikministern förklaar sjelf i bil. n:o 7 till statsverksproposi ionen för innevarande är att antalet af orinarie lärare vid elementarläroverken är tillräckligt, hvarför antalet af för underisningens uppehållande nödige extra lärare iuder de fem sista åren i medeltal utgjort 70. Aasllehatan att 41ll dannn mte om hb lila Jann