Aftonbladet – 16 april 1874, sida 3

Han har ju angitvit sig sjelf, vet jar replikerade madamesn med spetshakan. Det var ju vackert och rättäskande gjordt a! den arma menniskan! Trodde väl han skulle förtjena något påt, .genmälde en gubbe, som liknade en kopparslagare, nyss sprungen från sitt ar bete. Den keawäljen kan förvandla allt till pengar. Tänker han ska få nåd, så börja på nytt och sen bli guvernör på Bartlielemy, på Sanct Helena eller någon annan åvensk besittning. Ne, nej men, min gubbe, till Långholmen eller Waxhölten ska du, om du också betalt ända till sista stytvern — som du då gjört me mig, bevars. Vet ni, gubbar och gumnior, hvad jag har hört för glada nyheter? röpade en röst ur hopen; Hvad har du hört, Sjåare-Ville? svarade sjögaston. Vik unnan långa bogsprötet på magra herrn derborta, så får jag bättre utkik till: dig, men trassla inte in dig i lörfiätornä på glada mamselln derborta, som håller värdshus på Dubbla Lutfisken. Kör fram med hvad du hört, Sjåare-Ville, Men välta inte förrn du lassat af ordentligt! Jö, ser ni, vördade menigheter, jag har hört att konsul Winke upptäckt en guidgrufva i Brasiljen, mutat in den, vill dela hälften af vinsten med sina kreditorer och göra dem alla till rika karlar, om han bara får nåd af domstolen och sen blir minister i Rio-Rie-Rio Sehanejro, det är ett lanå som dugert. Tyst med sången!s kommenderade en poliskonstapel. Folkfriheten i. sin förnedring! hånade värdshusmamsellen från Dubbla Lutfisken. Herrligt land vårt Sverige, här får man hvarken spela, sjunga eller dansa, om inte det behagar den vördade polisen!Bra taladt, mamsell! Lyft upp mamsellen på Lutfisken, så får hop se litet bättre i rappet, hon som är van att se sig kring i verlden och 1 fjolas kom hem från Amerika.