Aftonbladet – 16 april 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Kommunikationsväsen. St Gotthard-tunneln. Arbetena på denna stora anlägguving framskrida raskt, Vid 1872 års slut hade efter flere månaders arbete endast 120 metres blifvit genombrutna; den 31 Mars sistlidet år bade man huonit till 250 och vid årets slut till 1,200. Enligt den senaste berättelsen den 28 sistlidne Febrnari hade på norra sidan vid Göscbenen 738 wetres blifvit utborrade och på den södra vid Airolo 703. således tillsammans 1441 eller nära en tiondedel af tunnelns hela längd, 15.045 måtres; och på största delen af den sålnnda utborrade sträckan hade äfven uthuggning i berget skett till tunnelas folla bredd (med två spår), samt, för så vidt det varit af nöden, murning af hvalfvet för att hin dra vatten att sippra ned och det lösare lagret! att rasa. Antalet arbetare förökas oupphörligt, och likaledes begagnås nu både flete och kraftigare maskiner än i början så väl till den egentliga borrninj som till uthuggningen derefter. Arbetets framsteg i månaden blir derför också större. och man torde kunna räkna på, att arbetet skall bli fullbordadt under loppet af de 8 år, som äro beräknade derför. Likaså tror man, att, efter hvad som hittills åtgått, utgifterna skola kunna begränsas inom den beräknade summan 57 millioner francs. Utöm på sjelfva tunneln arbetas det på några jernvägssträckor i kantonen Tessin, genom hvilka jernbanorna norr om St Gotthard och genom tunneln skola sättas i förbindelse med de italienska banorna. Dessa sträckor från Biasca till Locarns och från Lugans till Chiasso vid den italienska gränsen, tillsammans litet mer än 8 nm långa, skola vara färdiga redan i December i Medan det sålunda arbetas på en DN jernvägsförbindelse imed Italien och på en oafbruten linie frå Tyskland till Italien genom Schweiz. håller man i det nordvestra hörnet af Schweiz Dp att anlägga en jernväg genom en del af ura från Belfort öfver Porrentruy till Basel. Här äro bland andra två tunnelar vid de la Croix och vid Glovelier, respektive 2.932 och 1.967 mötres långa, och af dessa voro till den 15 Mars 610 och 3825 metres färdiga. Deremot råder ännu mycken ovisshet om den så länge pprankta Simplonbanans öde. Redan för flere r sedan erhöll ett franskt bolag under grefve Lavalette koncession på denna anläggning; men då det icke uppfyllde sina förbindelser och icke utförde de åtagna arbetena på der bestämda tiden, togo de schweiziska myndigheterna i fjol efter långvariga underhandlingar införsel i denna ligne dItalie, och försålde slutligen konces sionen på auktion trots alla invändningar från franska sidan. Koncessionen och de verkställda arbetena ha derefter blifvit inköpta äf ett nytt bolag, för hvilket Lavavette likaledes står i spetsen, och det skall nu visa sig. om detta skall ha bättre lycka med sig än dess företrädare. Flere franska tidningar taga ifrigt parti för detta företag och påyrka, att franska regeringen skall behandla det såsom en nationel anläggning och gifva det ett statsanslag af 48 millioner francs, fördelade på 12 år för att det skulle utgöra en motvigt mot den af Italien och Tyskland understödda St Gotthärds-jernvägen. En rullande bro. I flere månsder har ett anska Binarikt kommunikationsmedel, en rul ande bro, begagnats mellan städerna St Malo och Saint-Servan. Dessa franska sjöstäder vid Kanalen hvilka ligga vid floden Rabces myn ning, äro endast åtskilda af en smal hafsarm, s m bildar det pass, hvarigenom fartygen inlöpa i hamnen. Deras innevåtiare måste således. då de skola besöka hvarandra, antingen begifva sig omkring hamnen, hvilket är långt, eller färdas öfver gundet, hvilket. innan bron byggdes hade