Aftonbladet – 16 april 1874, sida 3

sina stora olägenheter. Det är stark ebb oci flod å dessa trakter, så att det bänder. att vat tenståndet varierar omkring 14 måtres (nära 47 fot), och att två gånger på dygnet. då det ä! ebb, sundet i omkring fyra timmar ligger torrt Om man då vil!e begifva sig från Saint Servar till St Malo eller tvärtom, måste man gå utfö! hamnskoningens trappor. hvilka, nära 11 måtre: höga, äro svåra och farliga, samt derefter till ryggalägga afständet på en våt och slipprig väg nder flodtiden skedde öfverfärden på illa kon struerade båtar. För att afhjelpa dessa olägen heter, har arkitekten Leroyer byggt den ifråga varande bron. Den består af en platform, hvi lande på en hög jeröställning med hjul under hvilken löper på en spårväg, som är lagd på sondets botten. På platformens båda ändar finn: plats för hästar, vagnar med anspann och varor på midten står en salong, för dem, som vilje sitta under färden eller söka skydd för regn oct sol; vid salongens båda gaflar skjuter take långt fram för att förskaffa skydd åt dem, gon föredraga att vistas i fria luften eller som viljs röka. Bron är jemnhög med hamnbryggorna så att det är beqvämt att stiga på och af den samma. Denna rullande bro gör nu tjenst ickt allenast vid ebb, utan äfven under flodtiden, och detta sistnämnda utan ringaste fara. emedal den ställning, hvarpå den hvilar. är på samm: gång mycket stark och så konstruerad, att der gör så litet mötstånd som möjligt mot hafvet strömmen, hvilken den skär transversalt, oci blåsten, som vid dagjemuingen är mycket häf tig på dessa trakter. Den rullande bron vau snart allmänhetens förtroende. och någon annal väg begagnas nu nästan aldrig mellan de båds städerna. Meteorolagiskt. Meteorologiskt institut i Hamburg. I de: tyska riksdagen föreligger ett förslag om inrät tande af ett dylikt institut för hela Tyskland Vederbörande utskott har nyligen afgifvit sit betänkande, hvari det tillstyrker npprätsande af ett meteorologiskt institut under benämnin gen -Deutsctie Seewarte-. Centralstationen skal vara i Hunburg. och flere under denna lydande sta tioner skola an äggas vid kusterna. Förutom di vanliga dagliga observationer, som tillhöra ett me teorologiskt institut, samt de från andra statio ner inom och utom landet inkommande under rättelserna, dessas bearbetöing för praktiska oci vetenskapliga ändamål, skall hufvudstationer sätta sig i förbindelse med tyska fartygsbefäl hafvare och gifva dem med på deras resor vä derleksjournaler, hvilka de under resan skols ige på bestämda tider hvarje dag, på det att d sålunda gjorda iakttagelserna må kuna efter far gens hemkomst bearbetas vid hufvadstationen ennå skall äfven draga försorg om, att de ba rometrar och termometrar, som begagnas om bord för phaervalienorda. äro pålitliga, och nödfall låna fartygsbetalhafvarne sådana instru menter. Vidare skall hufvudstationen sysselsätts sig med magnetnålsobservationer ombord på jem fartyg. Slutligen skall hon samla ett bibliotel at böcker, som äro af intresse för navigationen samt sjökort, hvilka oppphörligt skola komplet teras med resultatet af de nyaste Sppvecktama Till anläggningskostnaderna föreslås ett ståts anslag af 74.800 mark, och de årliga utgiftern: äro beräknade tillk65,000 mark tyskt riksmynt Naturfenomen. Gul snö. Om denna sällsynta företeelse skrif ves från Bagdad: Sedan det redan i sex elle: åtta dagar varit starka snöfall på Turans hög slätter, derefter i Persien, ja till och med vic ded syriska öknen i Arabien, blefvo vi den ? Mars icke litet öfverraskade af att få se hel: snötäcket gulfärgadt. Den gula färgen liknad: ett färskt lerlager och betäckte gårdagens snö lager 1.5 millimetres tjockt. Denna gula sn tyckes ha haft stor utsträckning, då det berät tas derom till och med från Teheran, persisk schahens residens. Ett dylikt stoftfall iakttog: för omkring tio år sedan i Januari månad äf ven i Schlesien, der den anställda analysen upp täckte afrikansk ökensand i snön. Äfven hä torde de häftigt rasande stormarne på Asien snöfria högslätter och öknar ha varit upphofve till denna sällsamma företeelse. Medicinskt. Sprit såsom medel mot brännskador. Re dan Sydenbam har rekommejderat sprit mo brännskador. Leviseur använder på sista tider också sprit, isynnerhet för barn. Jå det i främ sta rummet kommer an på att mildra smärtan den sxäll vara det säkraste och snabbast ver kande, smärtstillande medel. Förfaringssättet be står deri, att man löst betäcker brannstället me spritkompresser eller rent af badar det i sprit Smärtan upphör Ögonslickligen, men börjar ge nast åter, så snart map upphör med behandlin gen. hvarför man måste fortsätta den i 1—2 tim mars tid; sedermera fortsättes behandlingen re peterade gånger med längre mellantider till des den rodnade epidermis blifvit blek och samman ip eller uppkomna brännblåsor gått sön der och uttömt sig. hvilket inträffar inom 6— 12 timmar. Vid större bränpnytor bos barn ha man att föranstalta om sådana anordningar, at de då i större mängd uppträdande alkoholångor na icke komma att verka bedöfvande. (Farm. Tidskr.) fe