Aftonbladet – 13 april 1874, sida 2

icke skäl vore att i läroanstaltens intresse, för vinnande af garantier att erhålla verkligen kunniga lärare, föreskrifva lämpliga kompetensvilkor. Mot komiterades åsigter och förslag i fråga om tillsättning af anstaltens tjenstemän hafva vi ganska vigtiga anmärkningar att framställa. Här kunna vi endast nämna, att vi bestämdt ogilla komiterades mening, det lärare i pedagogik genom hela sin ställning är företrädesvis lämplig till didenna befattning och att, om denne af ett eller annat skäl icke skulle kunna eller vilja tjenstgöra såsom direktor, seminariiskolans rektor (som tillika skulle vara öfverlärare) vore den lämpligaste att bestrida direktorsbefattningen. Komiterades motivering för denna åsigt, enligt hvilken K. M:t skulle vid det magtpåliggande valet af direktor inskränkas, till två personer, förekommer oss särdeles otillfredsställarde, hvaremot en hel mängd omständigheter tala emot denna deras mening. Äfven det, af intet slags motivering eller närmare bestämmelsen åtföljda yrkandet, att lärare i pedagogik och öfverlärare skulle utnämnas på förslag af seminariikollegiet, måste vi anse olämpligt samt dessutom otidsenligt, ja t. o. m. i viss mån farligt. Hvad läraren i pedagogik angår, tyckas komiterade haft svårt att riktigt angifva hans ställning. Enligt vår tanke äro några bland de ställen, som handla om honom, de svagaste i betänkandet. Hvad vi äfven måste på det bestämdaste ogilla är komiterades på en falsk förutsättning grundade förslag att i afseende på löneförmåner gifva honom en undantageställning i förhållande till hans kamrater vid läroverket genom att sätta hans aflöning högre än deras. Efter dessa kortfattade och, såsom vi sjelfva redan medgifvit, ofullständigt motiverade. anmärkningar öfvergå vi till en utförligare granskning af komiterades förslag i afseende på läroämnenas fördelning mellan Seminariets lärare.