Aftonbladet – 10 april 1874, sida 2

RIESDAGEN. Första kammaren. Förhandlingarna inom denna kammare fortsattes i gär till kl. 32 3 e. m. och sedermera kl. 7—10 e. m, Utom de ärenden, för hvilka i gårdagsbladet redogjordes, förekom följande: Stateutskottet hade i afgifvet memorial i anledning at erhållen bterremiss första punkten af samma utskotts utlåtamde n:r 49 hemstält, att Första kammaren måtte fatta beslut angående den af denna kammare kterremitterade, men af medkammaren godkända voteringspropositionen i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande inbetalning å vattenaftappningslån. Efter en kort öfNatggning godkändes denna voteringsproposition. Vid behandlingen af bevillningsutskottets betänkande i anledning af väckta förslag, att föreskrifterna för försäljning af bränvin måtte tillämpas äfven med afseende på vinoch maltdrycker, yrkades af br Rydqvist bterremiss af betänkandet, särskildt i det syfte att lagutskottet skulle få deltaga i frågans behandling. Frih. af Ugglas invände häremot, att lagutskottet icke egde att deltaga i beskattningsarbetet; ärendet hade på goda skäl behandlats af bevillningsutskottet, just för att sjelfva beskattningafrågan skulle blifva afgjord på förhand, innan man fattade beslut rörande de föreslagna lagförändringarne. WVotering anställdes slutligen, hvarvid betänkandet bifölls med 47 röster mot 26, hvilka voro för bterremiss. I enlighet med utskottets hemställan lemnade således kammaren de af brr Ekman, L, O. Larsson, B. Olofeson m. fl, väckta motionerna utan afseerde. En längre öfverläggning förekom i denna kammare i anledning af den af bevillningsutskottet tillstyrkta k. propositionen med förslag till förnyad förordving angäende Sveriges och Norges ömsesidiga handels och sjöfartsförkållanden. Gretve OC. G. Mörner ville icke yrka afslag, men avskg sig för. pligtad att rikta btskilliga anmärkningar möt detaljer i förslaget. I 3 4 t. ex, bestämdes, att man vid resa öfver gränsen från ena till andra riket finge medföra ända till 50 skålp. socker, 10 skålp. tråd o, . v. — portioner, som voro alltför stora. Och 8 innehöll en bestämmelse om eftergift å undersökningen på afsändningsorten af varornas beskaffenhet detta med afseende på utländska, oförtulläde varor, som landvägen försändas till det ena riket frän transitupplag i det andra. En sådan bestämmelse kunde mycket lätt gifva anledningar till missbruk, Hr Bennich började med att tillkännagifva sin förlägenhet öfver att nödgas försvara en så stor sak mot så små anfalls. Ändrades 6 8 i samma syfte, gom. den föregRende talaren tycktes önska, komme transitorörelsen att blifva ytterst obetydlig; och 4 i sin nu föreslagna 1lyielse vore nödvändig för gränsbornas be1vämlighet. Dylika rättigheter hadeaf gammalt varit medgifna. Då den föregående talaren är 1857 satt i konungens råd, hade van icke gjort någon anmärkning mot de ännu högre siffrorna i den då föreslagna nellanrikslagen. Det nu föreliggande förslaget meågäfve större fördelar, än man örut kunnat hoppas, och det borde alltså ned tacksamhet antagas. — Hr Rydqvist insåg, att, hvad denna mehanrikslag beträf. ade, Norge vunnit alt, vi intet. Utan att