Aftonbladet – 9 april 1874, sida 3

efterträda herr Adlercreutz, och att krisen på detta sätt för ögonblicket skall vara öf verstånden. Medan jag talar om den svenska riksdagen, vill jag nämna, att den ena af riksdagens kamrar har låtit förleda sig af den italienska representantkammarens efterdöme att till förmån för universalfreden göra sig sjelf till ett åtlöje och genom en formlig omröstping antaga den nya internationella lag, hvars vandrande apostel mr Richard är. Lördagen den 21 Mars beslöt Andra kam maren med 71 röster met 64 en underdånig adress till konungen med begäran, att K. M. ville, i den form och under de omstän digheter:han kunde finna lämpliga, söka få en antingen permanent eller för hvarje särskildt fall tillsatt skiljedomstol upprättad för att slita nationerna emellan uppstående tvister. Motionären var en bonde vid namn Jonas Jonasson, hvilken redan har fåt: ök namnet fredsfursten, men man gissar, att den verklige författaren, som begaguat herr Jonasson till språkrör, är en excentrisk redaktör i Göteborg, ryktbar för sina underliga påfund. Adressen bekämpades af utrikesministern, grefve Björnstjerna, och förlöjligades a? flere framstående rikedagsmän; men bönderne, vid detta tillfälle förstärkta af des icke så alldeles obstydliga falangen ar sentimentala politici, befunros vara det sunda förnuftet öfvermäktige. Att Första kammaren icke skall låna sig åt denna parodi, är säkert, och icke heller är det att befara, att den svenska regeringen skall utsätta sig för allt förståndigt folks ätlöje genom att följa Jonas råd.