Aftonbladet – 1 april 1874, sida 2

I franska nationalförsamlingen började förliden torsdag debatten om de nya befästningarna kring Paris. Befästningekomi tens rapport, gom är: författav af general ChabandLatour, hade nägra dagar förut blifvits utdelad i församlingen och innehåller väsentligen följande: Erfarenheten från år 1870 Hade visat att fästningsgördeln vore för trång. Staden kunde hermetiskt inneslutas och äartilleriets utveckling läte förutse, att det icke skulle dröja länge innan staden kunde beskjutas i sina innersta qvarter. Om en utvidgning af fästninvgsgör deln sålunda vore nödvändig, måste början göras med sträckan mellan Seine och Oise, som alltid vore första måletför fiendtliga armåer, och framför allt med Saint Denis, hvars befästningar ieke blott måste förstärkas utan äfven betäckas genom nya verk, som skulle anläggas på positionerna Cormeilles, Montlignon-Domont och Vaujours. Dylika förstärkningar vore också nödvändiga mellan Maine och Seine, brohutvudet vid Villeneuve-Saint Georges och Marne måste befästas, för att em reträttlinie i riktning mot Origans skulle förbli öppen för den belägrade armån: Derjemte måste fästningsperimetern påvenstra Seinestrånden utskjutas, så stt staden Versailles komme inom försvarskretsen, och då detta medgifvits, kunde det icke vära hågot tvifvel underka stadt, att den afgörande strategiska punkten-ligger-vid Saint Cyr-i den vinkel som jernbanorna från Dreux och Rambouillet bilda vid ingången till Bievredalen. Försvarslinien på högra stranden af Bievre skulle derefter betäckas genom tre verk: ett, det förnämsta, i Palaiseau och två min dre betydande, i Haut-Buc och Villeras. Rapportören söker derefter vederlägga den från förslagets motståndare förätsedda invändningen, att man aldrig skulle ha tillräckligt med trupper, för att betäcka en sådan omkrets; hvarför fienden skulle kunna kasta sig mellan utanverken och vinna tillträde till staden. General Chabaud-Latour litar i detta hänseende på: den allmänna värnepligten och i synnerhet på territorialarmön, Samtliga utgifterna för de föreslagna arbetena äro beräknade till 60 millioner. och då till följd af den finansiella ställningen en sådan summa icke kan stå till föriogande, måste man till en början inskränka sig till det nödvändigaste. Detta utgöres af Saint Denis betäckande genom fästen, som skola anläggas i Cormeilles, Domont och Stains; i andra rummet kommer sedan inköpet af områden i Montlignon och Montmorency, sedan i Ville-Neuve SaintGeorges, Chatillon, Palaiseau och Saint Cyr. De af behofvet mest påkallade arbetena skola komma att uppgå till 25 mill. francs och för 1874 års arbeten skall en kredit af 17 mill. francs vara tillräcklig. Efter den nya planen kommer befästningsgördeln kring Paris att utskjutas 6000 meter, så att den får en utsträckning af 160 kilometer och för upprätthållandet af en blokad fordras sålunda en vida större styrka än 1870. Belägrarne skulle vara tvungna att storma ett eller fjere af de framskjutna förskansade lägren, och det är, om lägren iryggen äro betäckta genom mobila truppkårer, nästan outförbart. Såsom genom telegrafen är bekant antogs detta lagförslag i fredagsmötet. Den förnämste talaren i torsdagsmötet var Lasteyrie, ordförande uti befästningskomiten oeh som bekämpade det lagförslag, hvilket den antagit. Han tillkännagaf, att han komme att afgå som president i komiten och att han icke ville understödja en plan, som skulle inom Paris framtida enceinte koncentrera en armå, som vore talrik nog att försvara Frankrike på gränsen och hvarigenom Paris ännu en gång skulle få bära ansvaret för Frankrikes räddning eler undergång. Derefter uppsteg, under ifliga protester från venstern, Jean Brunet I tribunen. Han började med ett anfall mot