Aftonbladet – 1 april 1874, sida 2

lagtorslaget, nyvliket nade tll andamaäl altja befästa de mer aflägsna döminerande punk-s! terna, och framhöll faran att befästa mellir lanliggande punkter. Hvad angickden omo:ip biliserade armån, trodde han, att man i dejr 3,000,000 man, som komme att inneslutas jä! inom den framtida enceinten, skulle finnasik en tillräcklig styrka att försvara staden. !M Högern uppmuntrade Brunet med entusia-f: stiska bifallsrop, under det venstern förhöll (l sig tyst. Öfverste Denfort uppsteg nu ille tribunen och framhöll sina skäl mot denlv nya befästningsplanen samt åberopade sigb dervid hufvudsakligen på den vid belägrin-n gan af Belfort vunna erfarenheten. Kloc-jti kan närmade sig nu sexiiden på eftermid-jv dagen, och den talrika samling åhörare, som u infonnit sig hufvudsakligen för att få höra jv Thiörs tala, aflägsnade sig nu likasom dejo fieste deputerade, sedan det blifvit bekant, lr: att den stora statsmannen icke skulle talal!S förrän på fredagen. 8 Före debatten öm befästningstrågan uppit trädde deputeraden Frantliett af högern utir tribunen, tillkännagifvande att han ämnade fi afgifva en förklaring om förögående dagens n votering om municipalrådstrågan: Då pre k sidenten. emellertid vägrade att låta honom yttra sig rörande en redan genom votering F afgjord sak, tillkännagaf Franclien att han4 skulle I8ta församlivgen få skriftligen dell, af sina åsigter. Kort derefter utdelades i ytterrammen följande af Franelien undörtecknade skrifvelse: .Jag bestiger denna tribön för att fästa upp i märksamhleten på er votering i går. Jag f är icke nog förmäten att vilja tadla den, v men jag vill framhålla dess betydelse. La1 gen af den 14 April 1871 var positiv, och d obligatorisk. Jag förnekår icke att I uti a kraften af er suveräna makt voren kompe; tenta att upphäfva er egen dom. Men jag skall ; påminna er om ert prejudikat, då I, efter 1 ferierna, i Maj skola revidera ert votum af j den 20 November, då vi skola diskutera de d konstitutionella lagar, som nu förberedas, å och då vi främförallt ökola göra ett siut på . det provisionella tillstånd, som landet icke t längre vill fördraga. Detta tillkännagifk vande utgör ett svar från de så kallade d chevaux legers. af det legitimistiska pår: 3 tiet på regeringenb förklaringar om dess 2 h orubbliga beslut att upprätthålla septennatet. På fredagen sammanträdde åter församlingen. Likasom Franclieu dagen förut rik: tat ett slag mot septennatet sökte nä Dahirel af bögert åter gifva det ett hugg. Omö delbart. efter mötets början uppträdde han nemligen i tribunen med följande motion: Den 1 Juni 1874 skall rationalförsamlingen definitivt uttala sig om Frankrikes regeringsform. Voteringen skall skp gerom namnupprop öck med naitinundertecknad vo teringesödeb. Talaren begärde skyndsam vehandling för sin motion och uppläste en förklaring, i hvilken han framstälde anledningarna till motionen. Han framhöll, att landet för tre år sedan hade anförtrott de deputerade det värfvet att upprätta öh defis nitiv Styrölseform, men att det oaktadt ett provisorium ännu vore rådande, hvilket vore skadligt för Frankrikes iutressen. Presidenten anhöll att få veta kammarens åsigt om den af motionären begärda skyndsamma behandlingen. Deputeraden Andren de Kerdrel af högern säde: Då Dahirel framstälde sin. propösition, hörde jag några afld våra kolleger fordra att församlingen skulle l uttryeka sin åsigt. De hade sannolikt icke ; reflekterat öfver hvad ingen af oss kan göra l; vare sig högern eller venstern— nem-1 1 1 8 lb k 8 Ss nd t et DR Om få. funk fR dok Inred tat Jä yn ARR RR ligen något illojalt. Vi hafva för sju år anförtrott marskalk Mac Mahon en makt, li som han värdigt. utöfvar, Ingen kan, utan ohederlighet; undandraga honom denna makt, för en dag eller ens för en minut (Högljudt bifall). I ären alla fjettrade hvad denna sak angår (Åtskilliga nejrop från högern och mycket oväsen). Det är om dem, som voterade för fortsättandet af marskalkens. makt, jag talar. Heder borde bjuda att hälla sin förbindelse. De, som icke vo-l? terade, borde respektera lagen. Men, jag I tillägger det, marskalk Mac Mahon harl) makten för sju år eller till den tid, då han s behagar nedlägga den (Buller). Uttrycket( han behagar är olämpligt, ty om han in-! lemnade sin afskedsansökan, skulle det icke ; bero på ett hugskott. När de konstitutio; nella lagarne komma att diskuteras, skalllt enhvar ha rättighet att göra sina raserva-t tioner eller framställa hvad han helst ön-r skar; men jag bestrider att motionen er ! håller skyndsam behandåling.. Det gifves : personer, som äro mer monarkiska än konun-, gen, Dabirel förklarade, att denna beskyll-S ning icke kunde tillämpas på den senastela talaren, De Kerdrel tillkännagaf upprik-2 tigheten af sina royalistiska känslor och hängifvenhet, hvilka hans hela lif bevisat. Han förklarade; att Dahirel kompromette ln rade monarkiens framtid (Våldsamt afbrottr från venatern). Verkligt, mod består ickeln uti att gifva vika för sina impulser, utan hh att motstå dem. I landets intresse vorelj, det nödvändigt, att man afvaktade det be lt slut, hvartill folkviljan komme, Till desss ville. han förblifva lojal hvad hans votum anginge och trogen sin öfvertygelse. Hertigen at Broglie förklarade, att han skullel? anhälla, att kammaren satte sig emot att marskalk Mac Mahons namn infördes i debatterna. Ingen hade rätt att nämna hans namn i avnat syfte än det, uti Hvilket hanl; sjelf talat till Frankrike. (L:rm och bifall), F Dahirel förklarade, att ett uttryck, som delå Kerdrel: låtit undfalla sig, föranledde honom f att anhålla om tillåtelse att tala. Dettal? kade afeeende på ordet illojalt. Genoml, sitt förslag önskade han att tvinga försam-y, lingen till uppfyllandet af en pligt, som honls ännu icke uppfyllt. Hon hade valt den 11V Juni, emedan hon trodde att konstitutiong-h komiten då skulle ha framlemnat sitt förslag. Hvarken hr de Kerdrel eller de Brogie hade ådagalagt, att det är förbjudet att f liskutera styrelseformen, då man sysselsät-b er sig med de konstitutionella lagarne.le Frågan vore icke att få veta hvilken afh lem båda — hr de Kerdrel eller talarenl vore den mest nitiske legitimisten. Antin t sen församlingen voterade skyndsam behandling åt hans förslag eller ej, skullels let dock komma inför henne, och han skulle p uiltid lojalt understödja det. I ppen votering om den framställda be-lti säran om skyndsam behandling yrkades och lo utföll med 256 röster för och 330 emot.lo PY at mänbligg uid donna Aabnet mn nå4k 2... PT