Aftonbladet – 31 mars 1874, sida 3

Kort sagdt, vi anbefalla prof. B:s afhandling hos alla dem, hvilka icke ha tillfälle eller lust att sjelfva studera Strauss tros bekännelse. Åtskilliga bianmärkningar äro ock, om icke alldeles nya, dock väl och fyndigt uttryckta, såsom då prof. P. yttrar att om verlden verkligen vore så beskaffad, som materialismen antager, så vore materialisten sjelf, tänkaren, som uppfattar denna verld. alldeles omöjlig. Lika stora svårigheter medför materialiemen med afseende på frågan om viljans frihet; ty är allt som sker i verlden en nödvändig följd af materiella rörelser, så måste detsamma äfven gälla om menniskans viljebestämningar. Får man tro de materialistiska naturforskarne sjelfva, så synes visserligen häri icke ligga nögon svårighet; ty. under det de med stillatigande förbigå frågan om kun skapens möjlighet, frukta de icke att öppet förneka den fria viljan. Men hurn oförmögna de äro att fasthålla denna förnekel se, visar sig tydligen, då t. ex. Moleschott, på samma gång som han uttryckligen förklarar att hvarje brott är en naturnödvän dig följd af materiens rörelser, och att allt begripa är detsamma som allt förlåta, med yttersta förbittrivg utfar emot vissa representantkammares beslut angående dödsstraffets bibebällsnde, såsom vore icke enligt hans teori äfven dessa beslut nödvändiga följder af hjernmoletylernas rörelser, hvilka måste förlåtas i samma stund man lärt begripa dem som sädana.