Aftonbladet – 21 mars 1874, sida 3

d5 8 8 ar nr. on g äa j 4 r t d 2 4 l ) ; en -Klasse for Landmaaling (planmätning) o . Nivellering-. Att denna obetydliga omständighe icke hindrat hr Mandelgren att med egna ögo se och med eget skarpsinne bedöma dessa lanc skapsmålningar-. står ingalunda i strid med de ståndpunkt hr Mandelgren intager såsom san lare, konstnär och den menskliga odlingens h: storieskrifvare. Då hr Mandelgren förklarar, att -kända miss förhållanden vid Slöjdskolan skulle rättfärdig ett sådant steg-, som man skall hafva tagit Kjöbenhavn och Paris. nemligen att fördel de manliga och gqvinliga eleverna på tveun gkolor-, har han tydligen afsett att på Slöjd skolan häfta en misstanke om sedliga oordvin Igar, hvilken kollegium, såsom skolans när maste målsman säkert skulle hafva funnit till räckligt allvarsam för att föranleda en sträng undersökning, derest kollegium eljest anset någon trovärdighet kunna tillmätas angifvelsen Det torde vara kollegium bekant, att de man liga och qvivliga lärjungarna hafva hvar sil särskilda utgång. att de aldrig inom skolan sam manträffa annat än undantagsvis vid de offent liga föredragen, och att den uppsigt de dervic äro underkastade utesluter möjligheten af så dana oordningar som de antydda, hvaraf ocksi aldrig förekommit det ringaste spår (bil. IX) I Kjöbenhavn finnes ingen med Tekniska insti tutet likartad skola ensamt för qvinliga lärjun gar (bil. X s. 7 8), icke heller, så vidt skol styrelsen känner i Paris, ty den undervisning. den utmärkta artisten Rosa Beauneur, hvar med antagligen menas Rosa Bonheur i lifstider meddelade qvinliga elever, inskränkte sig ute slutande till teckning och detta är äfven förhållandet med den sedermera inrättade Högre könstskolan för qvinnor. Om hr Mandelgren känner någon teknisk skola för qvinnor ensamt i de båda nyss nämnda hufvudstäderna, skulle det hafva varit af stort intresse att åtminstone erfara dess namn. Då det i många afseenden förtjenstfulla Tekniska institutet i Kjöbenhavn med sin, som hr Mandelgren någorlunda riktigt uppgifver, budget af 10,672: 16 Rbd. och sitt äfvenledes skär ligen rätt angifna lärjungeantal, omkring 900, för det senaste läsåret blifvit uppstäldt till jemförelse med Slöjdskolan i Stockholm för att ådagalägga orimligheten af det nära fyra gånger så stora anslag. som åtnjutes af Slöjdskolan, så torde det böra erinras, att det kjöbenhavnska läroverkets undervisning omfattar färre arbetsfack och att tillträdet till de särskilda klasserna betalas med temligen höga qvartals. afgifter, hvaremot Slöjdskolans undervisning är så godt som afgiftsfri och utsträckt till ett högst betydligt antal läroämnen. i flere af hvilka mängden af dess elever samtidigt begagna undervisning. Redan en flyktig blick på anslagen för undervisningsmaterielen vid de båda inrättningarne visar skilnaden. Slöjdskolan i Stockholm har för detta ändamål sig anvisadt sammanlagdt 9800 rdr. då Tekniska institutet endast har 511: 88 Rdr danskt mynt, och utgifterna till premier för lärjungarne uppgår på det förra stället till 600 rdr, på det senare till blott 21: 16 Rbdir. För öfrigt har skolstyrelsen genom svar från sakkunnig man på af en bland undertecknade framstäld förfrågan erfarit, att man i Danmark just nu umgås med förslag till en reorganisation af Tekniska institutet samt höjande af dess anslagsstat till väsentlig öfverensstämmelse med Slöjdskolans i Stockholm. Det är två punkter, hvilka skolstyrelsen aähåller att här särskildt få upptaga, emedan de stundom varit föremål för anmärkningar i den allmänna diskussionen. Den ena angår de s. k. ordningsmännen, hvilka hafva åliggande att tillse att allt vid lektionstimm: rne tillgår såsom sig bör och således befria lärarne från det disciplinära besväret, samt attisina journaler anteckna och i lärjungarnes förhållningsböcker instämpla deras närvaro samt i de förra äfven införa deras betyg, flyttning till högre afdelning och klass o. s. v., hvarigenom både skolan och målsmännen äro i tillfälle att öfvervaka deras flit och framsteg. Det är oriktigt hvad hr Mandelren sagt att sådana befattningar icke förekomma vid utländska skolor. det finnes vid en stor mängd franska läroanstalter af liknande slag s. k. surveillants, och de finnas i en eller annan form nästan öfverallt, der en större mängd af lärjungar måste på en gång undervisas af en eller flera lärare. Anser k. kollegium att all kontroll öfver det sätt, hvarpå lärjungarna använda sin tid i skolan, borde helt och bålet eftergifvas samt alla statistiska anteckningar i decta afseende upphöra, då är det visserligen möjligt att indraga en del af denna personal och derigenom bespara 1 å 2000 rdr, men i annat fall inser icke skolstyrelsen huru saken för närvarande skulle kunna ordnas utan att antingen på underordnade disciplindetaljer spilla en el af den vida dyrare lärarekraften eller låta eleverna gå, komma och uppföra sig ungefär som de behaga. Hr Mauvdelgren har sagt att islöjdskolan görag leksaker eller toilettarbeten. Om nu detta illvilliga och vilseledande uttryck skulle åsyfta den uudervirniog i papparbeten, som för närva rande meddelas af en enda lärarinna. så torde skolstyrelsen få erinra, att då skolstyrelsen un dantagsvis ansett tjenligt att för aågon tid låta i skolan meddela undervisning i någon särskild ny slöjd. som a lämplig att i landet införa, så bar skolan dertill medel i afkastningen af en särskild för ändamålet donerad fond, hvaraf också lärarinnan i papparbeten aflönas. Skolstyrelsen tror fullväl denna undervisning af eleverna och deras målsmän ganska högt värderad och flera enskilda flickskolor hafva efter slöjdskolans exempel infört detta undervisningsämne, hvarvid slöjdskolans elever blifvit anställda såsom lärarinnor. Innan tillverkningen af papparbeten infördes såsom läroämne och såsom vilkor för tillträde dertill bestämdes att eleverna skulle hafva foromgått en kurs i konstruktionsritning, kunde ögst få qvinliga elever förmås att begagna denna sistnämnda bildande och nyttiga undervisning. Nu sökes den af ett ständigt ökadt antal — förra skolåret 78 — och många af dem . fortgå, sedan sinnet blifvit väckt för storhetslä-: ran, dels till den geometriska klassen, dels tilll. en nyss inrättad och flitigt besökt afdelning för öfning i kopierande af byggnadsoch maskinritningar. Men papparbetet borde i Sverige, der materialierna äro så billiga, kunna blifva ett värdefullt försörjningsmedel för qvinnor. Enligt kollegii berättelse om Sveriges rikes handel och sjöfart för 1872 infördes från utlandet sådana arbeten till ett värde af 445,335 rdr, eller nära en half million. Uppskattas nu de materiella kostnaderna för tillverkningen till halfva värdet af den färdiga produkten, hvilket torde vara tillräckligt högt, så återstår i arbetsförtjenst öfver 220.000 rdr, hvilket skulle vara tillräckligt att bereda 300 qvinnor en årlig arbetsförtjenst af 700 rdr hvardera. Men afsättningen af dessa varor ökas årligen: från 1871 till 1872 hade importen blifvit mer än fördubblad. Skolstyrelsen öfvergår härefter till frågan om hr Mardelgrens egen kompetens att fälla domslut öfver slöjdskolans verksamhet, en kompetenrz, som styrelsen synes vilja alldeles frånkänna honom, stödjande sig dervid på klandrande omdömen öfvex hr M:s ut gifna arbeten, uttalade af B. E. Hildebrand och i Antiqvarisk Tidskrift, hvarjemte styrelsen temligen obeslöjadt antyder, att hr M. skulle hysa personligt groll mot skolan. Förbigående denna rent personliga polemik, anse vi oss slutligen böra meddela hvad styrelsen anför i afseende å det vitsord, som skolans verksamhet skall hafva från andra håll mottagit. Styrelsen yttrar i detta hängeende: Hos . akademien för de fria konsterna, som sedan år 1864, då akademien började mottaga äf. ren qvinliga elever, lemnat tillträde för omring 60 sådana, har skolstyrelsen begärt akalemiens skolkomit6s intyg öfver de 44 qvinliga levers förkunskaper, hvilka från slöjdskolan Nlifvit upptagna såsom akademiens elever, och lar komiten intygat att de samtligen ådagalagt ig ega den underbyggnad, som fordras tör att ill k. akademiens för de fria konsterna elever ntagas och vinna inträde i dess antikskola (Bil. 8). Hvad de manliga elever beträffar, som ngått dels i akademiens principskola eller direkt pptagits i dess antikklass, har skolstyrelsen icke cunnat meddela någon förteckning och på denna rund begära ett intyg, som kunde vara bevisande; eremot torde den omständigheten icke sakna all etydelse att många elever, såväl qvinliga som nanliga åtnjuta undervisning samtidigti akadenien och slöjdskolan, samt icke få elever i k. UD Et RN och ht rt OD Br rt VR KR be BR DD ; pipe