Aftonbladet – 18 mars 1874, sida 2

Article Image
såsom en följd deraf, kunde ja antingen det latinska temat eller något af de andra främmande språken i afgångsexamen lemna rum it svenskan. Utskottets sista skäl, att un-j: lervisningsfrågan ej längre skulle vara öppen, underkändes af flere bland dessa talare, ty blott en början till en förändrad organisation vore vidtagea i de nedre klasserna, och en af dem, hr Hedin, frågade till och li med om man på allvar trodde att det puniska kriget nu var slut och Janustemplet: tillslutet, och om ej tvärtom den nya organisationen, genom upptagande af tyskan såsom grundläggande språk, kunde liknas vid den trojanska hästen, som i sig inneslöt de : fiender, som en gång skulle sprida död och : förödelse bland oss. Vigten af svenska språkets studium fram: hölls äfven af hr Nybleus med anförande af en berömd klassisk språkforskares ord att hvarje lektion i latin eller grekiska borde dock främst vara en lektion i modersmålet. Tal. ville derför ej ge efter det ringaste af detta ämnes anspråk, hvartill han ansåg höra att ingå i den muntliga pröfningen vid afgångsexamen, Den föreslagna skrifvelsen ansågs dock onödig, då ju ecklesiastikministern, hvars stora kärlek för svenskt språk och svensk odling voro nogsamt kända, vore närvarande i kammaren och så: lunda i tillfälle att inhemta opinionen derinom; hvarvid tal., såsom man torde finna, ej klart uppfattade skilnaden mellan ett representationens officiella uttalande till K. M:t och en kammares yttrande inför en mipister, rörande hvilken detkan vara osäkert huruvida en frågas slutliga afgörande kommer att bero af honom. Utskottsbetänkandet åter försvarades af hr Törnebladh, som särdeles starkt betonade den betydelse, svenska språket redan nu eger i afgångsexamen, för hvilken i sin helhet det svenska skriftprofvet utgjorde det första allmänna vilkoret. Deremot ansåg han att en muntlig pröfning i detta språk för närvarande till och med skulle medföra skada, såsom ledande antingen till ett för stort grammaticerande eller ock till ett ästetiskt förhör. Och mogenheten i svenskavpröfvades bäst genom det skriftliga profvet. Det vore ej heller klokt att kasta sig in på afgörandet af en punkt i den nya läsordningen, ty den samma be: rörde hela undervisningen i de öfre klasserna, som genom dess antagande måste lida en rubbning. Med anledning af hr Hedins yttrande om tyskan begärde statsrådet Wennerberg ordet, under förklaring att han blott ämnat vara en uppmärksam åhörare af denna diskussion, men nu ansåg sig pligtig att lemna några upplysningar. Efter att derpå hafva gifvit nägra skäl för tyskans företräde framför franskan såsom grundläggande språk — en fråga, som han dock sjelf ansäg ligga på sidan om ämnet — yttrade han sig om nödvändigheten af en förändrad anordning af mogenbetspröfningen i den syftning, att den skriftliga pröfningen inskränktes till förmön för den muntliga, i hvilken han då tänkte sig att svenska språket skulle intaga ett rum, och visserligen icke det sista. Om den sistl. riksdag påbörjade anordningen af elementarläroverken finge lyckligt fortgå, skulle det blott behöfvas vid pass sex år, innan de lärjungar, som undervisats enligt den nya planen, vore färdiga till afgångsexamen, och då vore tiden att vidtaga en förändring i anordningen af densamma. Hr statsrådet var således ense med motionären i afseende å sjelfva principen, men gillade deremot utskottets omdöme om den föreslagna åtgärden såsom för närvarande mindre lämplig. Slutet af förhandlingarna i denna fråga blef att utskottets betänkande utan votering afslogs och i stället bifölls motionärens förslag till skrifvelse till K. M:t med anhållan att åt svenska språket mätte inrymmas en plats i den muntliga examen från elementarläroverken, hvilken utgång vi helsa med liflig tillfredsställelse. Frågan kommer härefter, såsom bekant, att remitteras till behandling äfven af Första kammaren. Lagutskottets betänkanden dels om ändring i skiftesstadgan, dels rörande landtmätares rätt att uppträda såsom fullmäktige vid domstolar, hvilka båda såsom förut är omtaladt, i lördagens plenum af Första kammaren afslogos, voro i går föremål för korta debatter i Andra kammare, dervid den förstnämnda ändringen, på förslag af hr Lyth m. fl. afslogs, hvaremot det senare utlåtan: det, mot hvilket såsom fullkomligt obehöfligt hr Philipson uppträdde, af kammaren bifölls efter en votering, som utföll med 63 röster mot 62. N I dagens sammanträden har behandlingen af statsutskottets förslag till reglering af fjer de hufvudtiteln begynt och fortgår när detta nedskrifves.

18 mars 1874, sida 2

Thumbnail