Aftonbladet – 18 mars 1874, sida 2

Det af deputeraden Batbie utarbetade förlaget till en ny vallag, hvars hufvuddrag i för ett par dagar sedan meddelade, komner naturligtvis icke att af franska regeingen bekämpas, enär det illiberala förslaret, hvarigenom icke mindre än tre millioter invånare beröfvas valrätt, utgör ett ittryck för de reaktionära tendenser, hvars venomförande är den närvarande regerin eng mål. I mötet den 13 d:s har också 3roglie tillkännagifvit, att han antager 3atbies förslag och att han endast skulle egära några få förändringar deruti, då det örekommer till behandling i församlingen. Sannolikt kommer dock icke förslaget att ntagas, enär alla partier äro missnöjda lermed. Venstern är nemligen förbittrad öfver de vidtagna inskränkningarna i den ullmänna rösträtten och legitimisterna, för wvilka suffrage universel alltid varit en narel i ögat, äro ursinniga öfver att den allnänna rösträtten, ehuru i modifierad form, innu får qvarstå. Ätven bonapartisterne, vilka alltid velat framställa den allmänna rösträtten som en af imperialismens grundvalar, skola mer än sannolikt göra gemensam sak med venstern till bekämpande af förslaget, om hvilket dess författare sjelf för några dagar sedan i en af nationalförsamlingens yttersalar fällde det betecknande yttrandet, att det icke skulle komma att tillfredsställa någon, hvarvid han dock naturligtvis undantog regeringen. I tretiomannakomitens sammanträde förl. fredag diskuterades frågan om huruvida kolonierna, enligt den nya konstitutionen, skulle vara representerade i församlingen eller ej. tskilliga medlemmar af högern ville fråntaga kolonierna deras rättighet i etta hänseende och anförde Englands exempel. Laboulaye svarade härpå, att England förlorade sina amerikanska kolonier derför, att det icke tillät dem att vara representerade i britiska parlamentet. De deputerade från Algeriet och de öfriga i kolonien förhördes derefter och de anhöllo samtliga, att kolonierna fortfarande skulle få vara representerade i nationalförsamlingen. I dag eller i morgon kommer Gambetta att i nationalförsamlingen framställa sin in terpellation om regeringens inrikespolitik. och den debatt, som med anlednivg dera antages uppkomma, motses med den största spänning och utgör allmänna diskussions ämnet inom de olika parlaraentariska par tierna. Förliden fredag höllo sålunda med lemmarne af venstra centern ett möte föl att öfverlägga om hvilken hållning de borde intaga med anledning af interpållationer och om de borde deltaga i diskussionen der om, Åtskilliga medlemmar förklarade in