Aftonbladet – 17 mars 1874, sida 2

ör afsigt att framställa dem som barbarer. Vi ha också, vi, våra synder att bekänna; ch hvad som ligger på botten af alla dessa sräsligheter, det är att den af Joseph Maitre i så sköna ordalag lofprisade teorien, len heliga teorien, om blodet och bödeln, innu beherrskar menskligheten och att cirilisationen endast banar sig väg genom tål och eld. Vi hafva jägtat och rökt till löds araber uti bergshålorna; engelsmännen vinda hinduerna vid kanonmynningarna och pränga dem i bitar: men vi befinna oss Ada i spetsen för kristenheten. Engelsnännen ha begifvit sig till Abyssinien för tt der förfölja Theodoros, som likt Sardalapalus dödade sig på spillrorna af sin hufrudstad, och sedan ha de helt lugnt återrändt hem. Nu ha de förföljt en annan vart konung ända till hans fäders grafvar, ich som ett bevis på sitt folks och sina jeders förträfflighet, lemna de efter sig en stad i aska och begifva sig hem, i det de rkänna att de förstört den enda organisaion, som kunde åstadkomma något bland lessa lågt stående folkstammar. — Se der rår så mycket omskrutna höga ståndpunkt! Varom stolta deröfver och låtom oss, för stt hvila ut från den engelske generalens lepescher, läsa och begrunda den store preus iske ministerns tall!Enligt Daily Telegraph ha de engelska rupperna åkerkommit till kusten, Med in högtidlighet och ett allvar, som icke emna det ringaste rådrum för den missanken, att ett skämt skulle kunna vara i råga, tillkännagifver den nämnda tidnin: ren, att trupperna föra med sig såsom segertecken konung Coffees parasoll, som delycsats bemäktiga sig i Coomassie och hvilken som ett lysande minne af detta ärofulla rig kommer att öfverlemnas till drottning Victoria, De monarkiska deputerade från Bretagne, hvilka genom en motion ämna understödja le Köeratrys petition om att församlingen måtte uttala sitt ogillande öfver Gambettas beteende gent emot den dåliga organisationen af lägret vid Conlie, hade den 12 dennes ett sammanträde. Nationalförsamlingens president Buffet, hvilken på förhand blifvit tillfrågad, hade förklarat avt motionen icke kunde !å framställas i för samlingen, emedan den skulle leda till en sammanblandning af den lagstiftande och lagskipande makten. På grund häraf beslöt mötet, att petitionen icke skulle framställas, mem att man skulle uppmana församlingen att diskutera petitionerna om det i fråga varande ämnet och befa!la, att desamma skulle remitteras till krigsministern. Den 11 Mars afled i Washington senatorn Charles Sumner, sextiotre år gammal. Han var född i Boston år 1811, studerade rättsvetenskapen och blef redan i unga år redaktör af The American Jurist.. Efter att år 1834 ha blifvit jurist i Boston, uppdrogs åt honom att utgifva berättelser från en af Amerikas nio högsta domstolar; dessutom utgaf han flere andra juridiska verk, bland hvilka en serie föreläsningar, hållna af honom sjelf vid universitetet i Cambridge. År 1837 gjorde han en resa till Europa, der han stannade i tre år och der han un der sin vistelse i Paris skref ett försvar för Förenta Staternas rättigheter med afseende på nordostgränsen, ett nationelt ämne, hvars behandling mycket bidrog till hans anseende. År 1843 fortsatte han sina föreläsningar i Cambridge och utgaf den vigtiga juridiska kompilationen Veseys Reports. Som politiker gjorde sig Summer först bekant genom sin opposition mot annexionen af Texas. År 1851 valdes han till medlem af kongressen i stället för Daniel Webster, och långt före inbördeskriget 1861 ansågs han för en af de ifrigaste abolitionisterne. Han påverkades öfver hufvud starkt af fredskongressens sociala doktriner, som ofta föranledde honom att lägga i dagen en hög grad af vältaligbet. Vid slutet af inbördeskriget föreslog han sgenaten i Washington att förklara alla de åtgärder, som under denna tid blifvit vidtagna af nordstaterna till förmån för slafveriets upphäfvande, tillämpliga i syd staterna. Som ledare för det radikala partiet i senaten var han en ifrig motståndare af försoningspolitiken, som afsäg att så snart som möjligt upptaga alla sydstaterna i unionen, . I Alabamasaken spelade han också en roll, derigenom att Reverdy Johnsons be medlingsfördrag förkastades, sedan Sumner i ett längre föredrag uttalat sig mot det. Charles Samner ansågs för en af Amerikas vältaligaste män och hans tal ha blifvit ut gifna i bokform. Sumner har äfven utgifvit stt verk mot slafveriet: White slavery in the Barbary states. Bombay har nyligen varit skådeplatsen för ett våldsamt folkupplopp, förorsakadt a! religiös fanatism. En parser (elddyrkare: enligt mublamedansk åsigt kättare) hade ny ligen utgifvit en bok om Muhammed, i hvil ken han omnämnt åtskilliga detaljer, a hvilka den muselmanska befolkningen tagi anstöt. Under vanliga förhållanden skulle icke saken ha väckt något uppseende. Mer boken utgafs dagen före Moharremsfesten, er tid då profetens dyrkare äro rof för en synner lig religiös upphetsning. Redan på första dagen af högtiden angrepo fanatiska musel. män parserna i alla stadens qvarter, för. störde husen, krossade möblerna och vanhelgade de åt eldsdyrkan bestämda templen. Hela staden tyckes ha varit i dessa bofvars våld, Polisen blandade sig icke i saken förr än våldet skett, oaktadt man på förhand visste hvad som skulle komma att inträffa. Så snart polisen grep in, upvhörde genast