Aftonbladet – 16 mars 1874, sida 2

TU RA henne till buds, till och med sådava som förr voro henne en nagel i ögat. Derför söker hon nu också att med all skyndsamhet få de konstitutionella lagarne antagna, dessa lagar, som hon så ifrigt motarbetade, då vinden låg åt det monarkiska hållet. Såsom telegrafen redan meddelat, är den ena af dessa lagar, valagen, redan färdig. I tretiomannakomitns sammanträde förliden tisdag uppläste komitens rapportör Batbie denna lag, hvars hufvuddrag äro följande: Medlemmarne af deputeradekammaren väljas genom individnella skriftliga valsedlar. Hvarje administrativt arrondissement utgör en valkrets. De arrondissement, som hafva öfver 100,000 invånare, skola utss en deputerad för hvarje öfverstigande hundratusental eller del deraf. Arrondissementen skola i detta fall delas i distrikt, hvilkas fördelning angifven i ett appendix till denna lag, endast kan modifieras genom en särskild lag. Art. 2 föreskrifver, att alla fransmän som uppnätt 25 år och äro i full besittning af sina medborgerliga och politiska rättigheter, äro berättigade att deltaga i val af deputerade. Art. 3 stadgar, att valrätten skall bestyrkas genom den vallista, som föres i hva:je kommun. Art. 5 föreskrifver att på vallistan skola inskrifvas: 1) valmän, födda i kommunen, om de varit bosatta der sedan sex månader; 2) valmän, som icke äro födda i kommunen, om de varit bosatta der sedan tre år; 3) personer, som för nä va rande äro i statens tjenst, personer, som varit i statens tjenst och som åtnjuta pension, hvi!ken utbetalas inom de skattedistrikt till hvilket kommunen hör, samt andlige af en af lagen erkänd religion, nafsedt den tid, då de vid den årliga revisionen af vallistan vistats i kommunen. Art. 6 stadgar att på vallistan skola ex officio inskrifvas 1) sådana valmän, som betsla personlig skatt för året, då de äro födda i kommunen, och usder tre år betalat sådan skatt, då de äro födda i en annan kommun; 2) sådana valmän, som äro upptagna i listorna såsom betalande skatt in natura; 3) sådana som äro i aktiv statstjenst och personer som varit i statens tjenst och upptaga pension inom det skattedistrikt, hvartill kommunen hör, samt prestmän, tillhörande af lagen erkända sekter. De, som genom falskt intyg eller falsk förklaring skaffat sig valmansrätt, skola straffas med böter från 100 francs till 1000 och med fängelse från en månad till ett är. Domfällande leder ovilkorligen til förlust af valmansrättighet. Enligt art. 9 skola soldater i aktiv tjenst betrakt:s som tillhörande den komun, i hvilken de voro bosatta, då de kallades i armån, Art. 32 stadgar att alla valmän äro valbara som kandidater, utan afseende på deras ställning, då de uppnått trettio år. De kunna dock endast väljas inom de valdistrikt af departementet, der de hafva sin borgerliga eller valbostad, der deras fö:ä!drar voro bosatta vid tiden för deras födelse, i departement, der de i fem föregående år betalt persoolig skatt eller skatt på egendom, i departement hvilka de hafva representerat i församlingen eller i hvilka de innehaft kommunala uppdrag elleri d-partement, der de erlagt personlig ska:t eller skatt å lösegendom. I enlighet härmed skall hvarje kandidat minst fem dagar före valet hos arrondissementets domatol deponera en förklaring, i hvilkea han skall tillkännagifva sin ålder, namnet på den kommun i hvilken han är inregistrerad som valman och den eller de qvalifikationer, som göra honom valbar i distriktet. Röst sedlar, som innehälla namn på kandidater, hvilka icke afgifvit denna förklaring, skola förklaras ogiltiga. Från ofvanstående stadganden äro undantagna ministrar, understatssekreterare, ambassadörer och envoys, Seineprefekten, polisprefekteh i Paris, generalprokuratorn vid kassationsdomstolen, generalprokuratorn vid appellationsdomstolen i Paris och generalprokuratorn vid cour dEscomptes, biskopar och erkebiskopar m. fl., hvilka icke äro valbara 8: länge de in neha sina embeten samt under sex månader derefter. Enligt art. 41 skola valen ske å kommunens chef-lien, Hvarje kommun kan af prefekten delas i valdistrikt. Det tros att denna lag kommer att minska valmännens antal med tre millioner. I franska nationalförsamlingens sammanträde den 9 dennes fortsattes debatten om den af finansministern föreslagna skatten på fraktgods, som transporteras med vanliga godståg (petite vitesse). Debatten hade så till vida intresse som Magne otve: tydigt tillkännagifvit, att han skulle utgå ur kabinettet, om hans förslag icke antogs. Pouyer-Quertier, hvilken som bekant var finansminister under Thiers, var oppositionens förnämste talare och framhöll i synnerhet, att den nya lagen skulle bli af de svåraste följder för Frankrikes handel och industri. Deputeraden Rouvier från Mar. seille understödde Magnes bevisning och uppläste från handelskamrarne i Marseille, Havre, Lille, Calais och La Rochelle insända energiska protester mot det nya beskattningssättet. Magne vidhöll emellertid sitt förslag och visade i motsats till de föregående talarne med siffror, att skattens oskadlighet var höjd öfver alla tvifvel. Vid omröstningen segrade mot förväntan regeringen, derigenom att lagen antogs med 364 röster mot 325. Sålunda är nu för framtiden så väl ilgods som fraktgods beskat tadt i Frankrike. Äfven Pouyers Quertiers förslag om beskattning af socker-raffinade rierna har blifvit antaget. . I sammanträdet den 10 d:s förklarade justitieministern Depeyre, på en fråga af Belcastel, att han efter påskferierna skulle framlägga ett lagförslag med afseende på de åtgärder, som vore att iakttaga gent emot pressen. Derefter fortsattes debatten om de nya skatterna, och församlingen tog i öfvervägande ett amendement, enligt hvilket transitogods från den ena gränsen till den andra och för export afsedda varor skulle befrias från skatt, Ett amendement, som föreslog att gaslägor skulle beskattas, förkastades efter en rätt lång diskussion med 394 röster mot 262. Hr de Kerartry hade inlemnat till församlingen en petition med anledning af den rapport, som komiten för bedömande af nationalförsvarsregeringens handlingar afgifvit och i hvilken hon yttrat