icke så handla. Tal. yrkade naturligtvis bifall till utskottets betänkande. Hr Hedin, som åtminstone önskade slippa höra talas om att kurhustomten vore för stor för sitt ändamål, bemötte detta skäl med upplysningen att kurhusdirektionen, då detyvar fråga om tomtbyte med barnhuset, yttrat att tomten vore något större än be hofvet för den förstnämnda inrättningen. Den af den förre talaren anmärkta konseqvensen hos regsringen vid behandlingen af denna fråga kunde tal. ej medgifva; men, ehuru i allmänhet vän af konpseqvens, kunde ban ej härutinnan klandra regeringen, ty hennes inkonseqvens vore föranledd af riksdagens föregående uttalanden. Men hurn grundligt alla utskottets invändningar blifvit ibjälslagna, stode de dock alltid upp igen och hela behandlingen af denna fröga tycktes tal. likna en för nöje eller öfnings skull anställd disputationsakt. Argumenterna borttagas det ena efter det andra, men upprepas dack alldeles ogeneradt. Utskottet resonnerade på ett sätt, som erinrade om sdegnens i Erasmus-Montanus, hvilken på denne sistnämndes filosofiska spörsmål, städse svarade med att deklinera ala eller upprepa Nominativus, Genitivus, Dativus, ete. Det fanns ingen logik i det resoanemang, som ginge ut på att bestrida staden besittvingsrätten af en tomt, hvaraf den redän, enligt utskottets och alla andras medgifvanden. egde besittningsrätt. Hr Carl Ifvarsson, som ej ansåg det alldeles obilligt att staten gåfve något slags bidrag till Stockholms stads kurhus, hvaremot länets, i likhet med hvad fallet är på andra ställen, vore uteslutande en kommunens angelägenhet, ville dock att förhällandet mellan staden och länet skulle vara afgjord, innan frågan hänsköts till riksdagen, och yrkade på denna grund bifall till utskottets afstyrkande. Fr Leijer understödde frih. Åkerhjelms förslag, men med tillägg af det vilkor, att hå kurhusinrättningen skulle sörjas för en lämplig föreläsningslokal för hithörande undervisning. Etter det grefve Björnstjerna replikerat br Liss Olof Larsson, och frih. Åkerhjelm bemött hr Rubeusons invändningar, förenade sig desse talare äfvensom alla öfriga, hvilka yrkat bifall till reservationen om det af Leijer afgifna och med Första kammarens beslut öfverensstämmande förslag. Hr Andreasson, hvilken mot hr Hedin invände, att denne talat på ett språk, som han icke förstått, försvarade utskottets förslag. Detsamma blef ock slutligen antaget med 98 röster mot 65, hvilka sistvämnda afzåfvos för samma formulering, som blifvit Första kammarens beslut. Båda kamrarne bifölls bankoutskottets hemställan om befrielse för bokhållaren A. 0. Bagge. från skyldigheten att till riksbanken inbetala återstående oguldna beloppet, rdr 280: 86, å ett på delvis falska befoona lånehanodlingar, för hvilkas riktighet Bagge iklädt sig ansvar, till O. Jonsson i Krafslösa utgifvet lån. I likhet med hvad förut skett i Första kammaren, gillades i Andra kammaren bankoutskottets hemställan rörande dels afskrifning ur riksbankens hufvudkontors räkenskaper af dess återstående fordriegar för ett kassakreditiv och åtskilliga lån med omsättningsrätt, dels afskrifning ur afdelningskonlorels i Göteborg räkenskaper at åtskilliga lån, Andra kammaren godkände slatligen sitt andra tillfälliga utskotts utlåtanden med hemställan dels om förändrad lydelse af 9 3 i k. kungörelsen den 30 December 1869 angående nämndemans rätt till ersättning för extra förrättningar, dels om afslag å br Johannes Jonssons motion rörande ändring i kungörelsen den 27 September 1872 om expeditionslösen. I Första kammaren gillades utan diskus sion bevillningsutskottets betänkande röran: de allmänna bevillningen. Första kammaren åtskildes kl. !s 3, Ån. dra kammaren kl. 4 e. m. Statsutskottet har vid behandlingen a! de till fjerde hufvudtiteln, omfattande landtför svarsdepartementet, hörande anslagsfrågoi beslutit hemställa att samtlige de af K. M:t för innevarande år äskade extra anslag icke måtte af riks dagen beviljas, med undantag endast af det till aflöning åt militärbefälhafvaren på Got: land begärda belopp af 7040 kronor, hvil ket anslag utskottet tillstyrkt måtte bi fallas; att, i öfverensstämmelse med det beslut riksdagen fattat, i afseende B justitiestats expeditionen, för tillämpning af ny stat för landtförsvarsdepartementets kansliexpedi tion riksdagen, med nedsättning af föreslagns lönebelopp för expeditionachefen från 750( till 7000 kronor, för byråchefen från 600( till 5500 kronor samt för kanslisekreterare och registrator från 4500 till 4200 kronor måtte å extra stat för ur 1875 anvisas 690( kronor; att K. M:ts förslag rörande anslagstill ökning af 2200 kronor för generalstaber och om indragning af en krigsrådsoch er kamrerarebefattning inom armåförvaltnin gen samt om uteslutande från samma em betsverks stat af derå nu uppförda aflönin gar till magasinsdrängar och bagerigesälle: milsta bifallag