Aftonbladet – 10 mars 1874, sida 3

ABL VIII UUTIJDUINA 1 HELT PULSUMIIIAUTD at M. II. 1) Då nyligen blifvit yttradt, att den verksamhet, som Almqvist egnade åt skolans tjenst, lände henne till föga fromma-, så anser jag lätt nog kunna ådagaläggas, att detta omdöme grundar sig på bristande sak kännedom, ehuru erkännas bör, att stora svårigheter möta om man företager sig att mäta eller väga det absoluta värdet af en skolmans verksamhet. Men för Almqvists vidkommande förefinnas likväl just på detta omräde åtskilliga upplysande och, enligt hvad jag tror, värderika fakta, som icke böra förbises, minst af den som företager sig att opartiskt bedöma mannen och författaren sädan han var, Endast i förbigående vill jag framhålla Almqvists talrika och förträffligt skrifna uppsatser på 1830 talet till försvar för det nya elementarundervisningssystemet — ty dessa kunde ju äfven hafva producerats af en icke-skolman. Men hvad som här bör framhållas är det som han direkt verkade gågom skolman. Redan 1827 blef Almqvist vikarierande lektor vid Carlberg; året derpå anställdes han som lärare i matematik vid den då nyligen inrättade Nya elemenatarskolan, hvarefter han med bibehållande af nämnde lärarebefattning i December månad 1829 tillträdde rektoratet vid samma skola. 2) Om nu i betraktande tages, att med inrättandet af ofvannämnda skola afsågs öch äfven åstadkoms införandet af ett nytt undervisningssystem, att den följdes med stor uppmärksamhet äfven af dem som icke godkände detta -system, och att denna skola med det Iifligaste intresse omfattades t. ex. af Letr6n, Hartmansdorff m. fl., så är det nära nog positivt omöjligt att Almqvists,verksamhet vid skolan skulle ländt henne till föga fromma, då han, efter att 52 år hafva fungerat både som facklärare och rektor, den 15 Juni 1835 erhöll direktionens upp: drag att utarbeta skolans samtliga lärokurser i vetenskaper och språk, ett uppdrag, med hvars utförands han genast och med sia ofantliga arbetsförmåga gick i för fattoing och med det resultat att hav un der sin tjenstetid utarbetat följande läroböcker: Allmän språklära, Svensk gpråklära, Svensk rättstafvingslära, Linearteckningskurs, G-ometri, Räknekonst, Grekisk språklära och Fransk språklära, Alla dessa läroböcker, med undantag af den sistvämnda, hafva under längre eller kortare tid begagnats vid Nya elementarskolan, och emedan åtskilliga af dem begagnats äfven vid an ra skolor hafva de utgifvits i flere upplagor. Om än otvifvelaktigt är, att utförandet) af skoldirektionens nyssnämnda uppdrag nu måste anses öfverstiga en menniskas krafter, sä kan ej gerna bestridas, att sjelfva uppdraget likväl vitnade om direktionens höga tankar om Almqvists förmåga, och denna föreställning grundade sig väl icke på ett löst bugskort från direktionens sida, då, såsom ofvan anförts, han redan i mer än sju är varit fästad vid denna: skola, hvars verksamhet strängt öfvervakades af män med stora ansprök på lärarnes skicklighet. Under höstterminen 1838 erhöll Almqvist tjenstledighet frän rektoratet för att utarbeta specimen för Nordbergska professionen vid Lunds universitet; derefter återtog han rektoratet tills han den 26 April 1840 erhöll tjenstledighet-för utrikes resa i pedagogiskt ändamål, hvarefter ÅA. sedermera icke återtog rektoratet, från hvilket han entledigades den 14 Sept. 1841. Ehuru resan först längre fram på året företogs, föranleddes den sökta tjenstledigheten egent-l. ligen af direktionsledamöternas yttrade misenöje med Almqvists bekanta skrift Det går an, men sannolikt dock än mera med hang dö började publicistiska verksamhet i Afton bladet. Men beaktansvärdt är likväl, attl allt framgent var Almqvist i åtnjutande at) Hartmansdorffs. välvivja, och den skulle ganska säkert icke kommit honom till del, om ej H. hade värderat Almqvists verksamhet säsom skolman. Den förre skulle ganska säkert annars icke ännu under 1850 års riksdag i ett bref, som nu ligger framför mig, hafva vänligen anmodat Almqvistattgifva svar på närlagde frågor i det ämnet som är 088 bäda lika kärt.. Ämnet rörde skolväsendets ordnande, i motionsväg väckt på riddarhuset. Af det här efvan anförda synes mig framgå, att det domslut; som så utfaller att Almqvista verksamhet i skolans tjenst ländt 1) Jag förutsåg att den unge litteratören A. W. A., hvilken företagit sig att skildra Almqvist: sådan han var-, men utan att hafva personligen känt honom, skulle misstycka att hans uppgifter i någon mån blefvo motsagda. En vän af korrekthet i uppgifter har också i M 44 af denna tidning fått plats för en liten uppsats. åsyftande att visa. att motivet för Almqvists Vermlandsvistelse icke var ett rekreationsbehof, utan ett af Almqvist fattadt beslut att egna sig åt Kroppsligt arbete. Men intetdera bestyrkes af det meddelande, som är hemtadt ur Biografiskt Lexikon. Kan väl någon tro att Almqvist — som han sjelf uttryckte sig — öfvergaf hela det konventionella lifvet och -på ett ganska reelt åkerbrukarvis, utförande arbetet med egna händer, gjorde det för att af och på ett litet torp framgent vinna sin utkomst? Så opraktisk var han visst icke, och om han än sysselsatte sig med Kroppsligt arbete på torpet, l: så skedde det icke såsom en förvärfskalla, utan såsom en förströelse, ungefär som då Stockholmsbor på sommarnöje gräfvaijorden, kratta sandgångar, plantera växter o. d. Visserligen säger Almqvist, att han öfverga hela det konventionella lifvet icke blott I Iiterärt afseende, utan ock i lefnadssätt; men hvarifrån har A. W. A. hemtat uppgif ten, att Almqvist slog sig ner i Wermland för act äta gröt med träsked? Eller anser A. W. A. att mjölgrötsätandet med träsked absolut tillhör landtlifvet? Då hans afsij påtaxligen varit att i allt framställa Almqvist som en ytterst excentrisk man, så förvånar det mig, stt han icke uppgafs under Vermlandsvistelsen äfven hafva afsagt sig begagna tvättvatteu, trål och rakknif, låtit hår, skägg och naglar fritt växa — med få ord sagdt: gjorts till en vild menniska. Ekuru Posthumus meddelande om sina -Samtida på bela jordklotet, uppgifvas vara bemtale sur minnet och dagboken äro båda iafseende på Almqvist så oj ålitliga. att Almqvist af Posthumus kallas dels f. d. rekturn på ?