Aftonbladet – 7 mars 1874, sida 3

Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi, utgifven af Hans Forssell. 1874. Första haftet. Denna förtjenstfulla tidskrift, hvilken, såsom pu mer på det literära och allmänt vetenskapliga området hos oss den enda, eger en så stor betydelse för allmänbildvingen inom värt land, kommer äfven i år att fortsättas under samme insigtsfutle och nitiske utgifvare, som allt sedan 1870 en sam besörjt dess redaktion. Det nu föreliggande häftet ntmärker sig för ett särde les intressant och omvexlande innebåll. Religionsfilosofi, politisk, literaturoch konst historia samt gpråkforskning afhandlas i detsamma i hvar för sig högst läsvärda uppsatser. Dossa inledas af en artikel, den omfångsrikaste i häftet, författad af J. J. Borelius, i hvilken tidskriften erh8llit en ny medarbetare, hvars bekantskap för en störra allmänhet bör vara ganska kär kommen. Åt denna uppsats skola vi egna en särskild uppmärksamhet, i sammanhang med ett minnesord öfver David Friedrich Strauss, hvars senare skrifter tillika med den deraf föranledda literatur gifvit anledning till förf:s kritik. Biand öfriga uppsatser i häftet märkes en kritik öfver H. Ibsens Kejser og Galileer at G. L. (Gustaf Ljunggren). Den utgöres egentligen blott af ett referat af diktens plar, utveckling och innehåll, gjordt med den finbet och skarpsinnighet, som oftast utmärka förf., och med högst få egsa omdömen inströdda i den för öfrigt objektivt hållna framställningen. Der sädara före komma. äro de dock desto mer värda uppmärksamhet. Vi vilja i detta afseende päpeka kritikerns förklaring af titeln ert verdenshistoriskt skuespil, såsom den der icke har kunnat afse dess plan att framställa den sista afgörande striden mellan de tvenne verldshistoriska motsatserna, hedendom och ) Egendomligt är, bland annat. att finna, huru Chateaubriand enligt samtidas intyg, var sjelf fullständigt duperad af siva floskler och bortsmälte i tårar, då han läste eller hörde läsas ställen i GEnie de christianisme,