Aftonbladet – 27 februari 1874, sida 3

oss vid Finland, det vore i sin ordning at generalkonsuln i Helsingfors, som skulle re vreseniera osa i detta i, vore en svens man, och om det icke derför vore i si ordning att der hölles en aflönad koneu! Hvad åter Petersburg angicge, så repre senterades vårt land der sedan en lån; följd af år af en man, svensk till sjä och hjerta och som genom sin ställ ning och sina relationer gjort stora oc vigtiga tjenster, men som till följd dera att han vore chef för ett af de förnämst: bandelshusen i Petersburg och naturligtvi igke ville nedlägga sin affär, icke kand: blifva aflönad konsul. Skulle man doc! Bu vilja tillsätta en sädan derstädes, så be höfde han till en början flere är innan har: bunsne göra sig förtrogen med det svår ryska epröket, och det skuile för öfrig svårligen blifva honom möjligt art vid upp kommande tvister mellan vära sjöfarande och dervarande affärsmän eller auktorite ter kunna göra de tjenster som den nuva rande konsuln är i tillfälle att göra, tach vare det stora anseende han åtnjuter de vidsträckta relationer han eger och der gästfrihet han utöfvar. Det syntes ta laren fö!j ktligen icke skäl att, endast iäo damål att få en lönad konsul på platsen b: tala 25 å 30000 rår för a:t der få en per son som aldrig kan få de relationer och der för våra intressens bevakande fördelaktigs ställning som dena nuvarande olönade kon su!n. — Hvad slutligen beträffade Archan gel, så hemställde han till hvar och en, sox hade föreställning om berydelsen af gränse tvisterna mellan Norge och Ryssland och de ömtåliga frågor som i dessa trakter of:a äro att behandla, om det ej vore i sia ord: ning att de förenade rikeva på ifrågavarande plats hade en person för bevakande af sina intressen och att deane borie vara en norr. man. Den kungliga propositionen i ämnet blef härefter bifallen oförändrad med 91 röster mot 68, hvilka sistnämnda afsäfvos för statsutskottets förslag, hvilket, såsom ofvan nämnts, gick ut på att af axslaget till mi nisterstaten 40.200 kronor skulle beviljas endast på extra stat. Man öfvergick derefter till statsutskottets betänkande i anledning af K. M:ta pro position om anvisande af 50 000 rår till vidtagande af förberedande åtgärder för Sveriges deltagande i verldsutställvingen i Philadelphia. Af utskottet har detta förslag blifvit afstyrkt. Diskussionen häröfver inleddes af statsrådet Bergström som förklarade sig, då han nu gick att yrka afslag å utskottets förslag och bifall till K. M:ts prop., icke vilja in låta sig på någon granskning af utskottets skäl. Mot K. M:ts prop. kunde deremot anmärkas, att den icke vore åtföljd af något förslag öfver de blifvande kostnaderna, men man hade icke hunnit verkställa en sådan: amerikanska regeringen hade nämligen begärt att före 4:de Mars blifva underrättad om huruvida inbjudningen antoges. Dock finge kostnaderna ej blifva så stora att de öfverskrede hvad landets tillgÄngar kunde medgifva och att de ej skulle göra det, kusde talaren försäkra. Han framhöll de stora fördelar som i så många hänseenden skulle för oss blifva en följd af vårt del tagande i denna utställning, yttrade burusom svenska jernet, liksom mycket snnat, höll på att blifva utestängdtfrän amerikanska marknaden och att det vore skäl art vi rjorde oss påminda. Han ville ejt-la, sade han, um den smärta svenskarne i Amerika skulle känna om ej det gamla fosterlandet vore representeradt, men framdrog de många och vigtiga skäl som ur internationel syn ounkt gjorde sig gällande. Han framhöll let vänskapliga förhållande gom städse egt rum mellan Sverige och Amerika och sluade med att förklara, att det skulle vara vögst smärtsamt att framföra ett afslag å lenna inbjudnisg, bvadan han yrkade bifall itlofvavde noggranna beräkningar. Ordet ;rhöjl derefter herr Hedin, som till en bör an underkastade utskottets motiverisg en len skarpaste kritik, visande den fullkom iga ohållbarheten af de deruti framställda kälen, och derefter öfvergick till en framtällning af de mänga omständigheter gom alade till förmån för vårt deltagande i jämnde utställniog. Han visade med siff or hvilka stora och vigtiga bandelsförbinlelser vi ba med Förenta Staterna, vigtiare än med de flesta andra land; påpekade inrusom Amerikas egenskap af ungt land, följd af den raska betfolkningstillväxten, knlle kunna åstadkomma en ännu batydliare efterfrågan af våra alster än den hitjllsvarande; han framhöll hurasom den ädla anke inbjudningen i vackra ord uttryckte ar långt mera än en illusiop. Ustställnin;en voro, hade man invärdt, i en främmanle verldsdei — ja väl, yttrade talaren, men å svensk mark. Och nu öfvergick han till n framställning af de bavd som förenade ss med Amerika, till de minnen som draga s3 till hvarandra: den sveuska kolonien lerute, undar vår stormaktstid; det svenska lockhauset af hvars egare Penn köpte den nark der nu Philadelphias palats höja gig; len gamla svenska kyrkan i samma gtad; ninnet af Fersen och Stedingk som derute ämpat för Amerikas frihet; alla de otaliga and som sedan den tiden knutits, utvandingen icke atvt förglömma — och trots allt etta skulle vi vara borta från denna folkörbrödringens fest! Vi kunde det icke. Calaren begagnade tillfället att till regerinen uttala sin erkänsla derför att hon i SNIAERSTRE FRAPEDIA van ÅA Rlokn fritt act nadan böna girdlan atl