Aftonbladet – 27 februari 1874, sida 3

OEI re See NINNA bar en sådan fördel för lilla Viola, och de var således med den fara gummans mede jag gjorde första inbetalningen i den stor: bruksaffären. Vete Gud hvar hon gjort ä sina besparingar, och derom vill hon inte heller underrätta mig, meu enligt henne egen uppgift äro de hundratnsen jag a henne erhållit bennes hela återstående kapi tal. Om jag inte nu på gifven dag och tix: me gör andra inbetalningen, har jag förlora i böter de första hundratusen och köpet äl! annulleradt. Jag gick in på dessa sträng vilkor, för att få försäljningssumman ned pratad med åttitusen, och man inbillade sig möjligen att jag — med mina vidlyhigs affärer och då denna helt och hållet är mir enskilda — skulle mankera inbetalningen Dst beror nu på dig, om man skall få rät i sina förmodanden, om man skall få pluudra mig och din mor och beröfva mig alla de lysande utsigterna till vinst för oss alla. Min mor! Har du indragit min kärleks fulla, godtrogaz mor i dina svindlerier? — sporåe Inga med outsäglig ångest. Mina sviodlerier fattas lika litet af ditt fruntimmersförständ som örnens kretslopp i skyarne begripes af ankani dammen, Din obildade mor har likväl insett det förstön diga i att förtjena pengar ph ärligt sätt, då lyckan vinkar, och din egen far bar gjort mänga dylika grepp i Fortunss mantel. Frögan är nu bara omdu vill göra samma offer för dia mor, som hon bar gjort för ditt barn, och om du vill rädda henne från den risk, gom både hon, jag och vär lilla dotter löpa. Jag vet en rik spekulant, som betalar hela summan kontapt i denax dag för Fagerhnalt. Köpekontraktet ligger färdigt och väntar bara på din underskrift. Men är då inte farbror Adler den bästa epoekulanten ? sporde Inga, likt en drunknasndo, som griper efter ett halmatrå. Gubben är inte äterkommen från sin resa till Tyskland, och minuterna äro dyrbara. Jag har bara två timmar på mig till fataliestunden, Dessutom står det ju alltid far.